Höga förväntningar ska hålla farten uppe

Världen.

Halvtid mellan framgångarna på Bali 2007 och målet i Köpenhamn 2009. Så kan FN:s klimatkonferens i polska Poznan, som invigs idag, beskrivas.

Vid 10.30 invigdes formellt FN:s klimatmöte i polska Poznan. Uppemot 9000 personer från 190 länder och ett otal organisationer är samlade för att under den närmaste tio dagarna försöka hitta lösningar för att minska jordens utsläpp av koldioxid.

Mötet representerar halvtid mellan Bali 2007 och Köpenhamnsmötet 2009 Ingen förväntar sig hårda förhandlingar och konkreta resultat – däremot en tydligare plan för hur en överenskommelse ska kunna nås nästa år.

Mötet hålls mot en bakgrund av en global ekonomisk kris, något som Indonesiens miljöminister Rachmat Witolear, som lett FN:s klimatarbete det sista året, betonade i sitt inledande tal.

– Vi är här för att diskutera vår tids mest angelägna fråga. Det är också en av de mellanstatliga frågor som är mest i fokus för allmänheten. Vi kan inte låta den ekonomiska krisen hejda denna process, sade Rachmat Witoelar.

Mötet hålls i ett stort konferenscentrum i Poznan i västra Polen. Förutom själva förhandlingarna pågår en lång rad miljömanifestationer, utställningar och andra kringarrangemang under mötet.

Polens miljöminister Maciej Nowicki tog därefter över som ordförande för den tolv dagar långa huvudförhandlingen.

– Vi har två veckor av viktigt arbete framför oss. Vår uppgift är att ändra mänsklighetens nuvarande sätt att leva. Vårt slutna system på jorden har nått en gräns för vad som är möjligt. Jag ber er att lägga undan de små motsättningarna och tänka på detta gemensamma mål, uppmanade Maciej Nowicki.

Sydsvenskan guidar dig till frågorna som kommer att dominera mötet

1. Hur stor är Obamaeffekten?

Under George W Bushs åtta år vid makten har USA om inte obstruerat, så i alla fall varit en högst motsträvig medspelare i klimatförhandlingarna.

Nu kommer nya signaler – inte minst sedan Barack Obama i förra veckan meddelade att han stödjer införandet av ett amerikanskt utsläppstak. För klimatförhandlingarna betyder detta en rejäl dos optimism och framtidstro. ”En djupgående effekt på stämningsläget”, enligt Sveriges chefsförhandlare Anders

Turesson.

Obamas så kallade ”Transition Team” är också på plats i Poznan och blir förmodligen mötets hårdast uppvaktade delegation.

Samtidigt är Obamaeffekten svår att uppskatta. Tiden inför Köpenhamnsmötet är knapp. Frågan är också hur villigt ett USA i ekonomisk recession är att ingå krävande avtal. Dess-utom kvarstår stötestenen kring USA:s krav på åtgärder från länder som Indien, Kina och Brasilien.

2. Klimatförändringarna är här – hur ska vi leva med dem?

De fattigaste länderna, framför allt i Afrika, drabbas hårdast av klimatförändringarna. Torka, missväxt, kanske nya flyktingströmmar kan väntas. För att möta detta behövs stora pengar för anpassning och stöd.

Långt framskridna planer finns på att skapa en fond av sådana anpassningspengar, vars medel ska genereras från utsläppshandelssystemet. I bästa fall ska fonden vara i gång i början av 2009, men flera frågor återstår att lösa.

Sverige är ett av de länder som gör mest för att stötta drabbade stater. Nästan fyra miljarder svenska skattekronor läggs på olika anpassningsåtgärder under 2008–2011.

3. Hur ska den nya kolkapitalismen bäst förvaltas?

Handeln med utsläppsrätter har exploderat i omfattning på senare år. Genom politiska beslut har en marknad för handel med koldioxid skapats – och många företag har klivit in för att utforska nya affärsmodeller där koldioxid är nyckelvaran.

Genom att ta betalt för att kompensera koldioxidutsläpp, investera i ett godkänt projekt för utsläppsminskning och göra sig en förtjänst på vägen har marknadskrafterna satts i miljöns tjänst.

Men för att denna artificiella marknad ska fungera och fortleva krävs dock klara besked om framtiden från politikerna till kolkapitalisterna.

4. Hur ska skövlingen av världens skogar hejdas?

Avskogningen motsvarar 20 procent av världens utsläpp av växthusgaser – mer än alla bilar, lastbilar, flygplan och båtar tillsammans.

Att stoppa kalhuggandet är alltså helt nödvändigt för klimatet. Frågan är hur detta ska ske. Kan koldioxidmarknaden användas för att finansiera skogsbevarande? På vilket sätt ska skogsmålen byggas in i system för utsläppsrätter? Frågan är även nära kopplad till allmän fattigdomsbekämpning.

5. Vilken är den bästa strategin inför Köpenhamn 2009?

Risken är stor att hela klimatprocessen tappar fart under pågående finanskris. Miljöminister Andreas Carlgren betonar därför vikten av att ”upprätthålla höga förväntningar” inför Köpenhamnsmötet, alltså ett politiskt tryck. Det krävs också enighet kring ett konkret program för förhandlingarna under 2009. Viktigt är även att få fram förhandlingstexter – tidiga utkast till beslut som länderna kan förhålla sig till.