Islam blir det nya Libyens statsreligion

Världen.
Det nya Libyen ska ha en statsreligion, islam. Annars har statsreligioner nästan helt gått ur modet när nya konstitutioner skrivs.
– Frågan är: Blir det islamdemokrater eller islamfascister som styr? undrar islamologen Jonas Otterbeck.

Efter fyra decennier av despotiskt styre under en man, Muammar Kaddafi, ska ett nytt, demokratiskt Libyen hitta sin form. Nu arbetar det nationella övergångsrådet med att skapa en ny konstitution (en uppsättning regler för hur landet ska styras).

I slutet av augusti läckte ett första utkast ut. Inledningen av texten blev genast omdiskuterad: ’Islam är statsreligion och huvudkällan för lagstiftningen är islamsk juridik (sharia).” Igår, efter Kaddafis död, upprepade övergångsrådets ledare att islamisk lagstiftning ska ligga till grund för konstitutionen.

Samtidigt betonar utkastet till Libyens nya konstitution liberala värden som religionsfrihet, demokrati och rättssäkerhet.

Statsreligioner är inte ovanliga. Även Sverige hade en sorts statsreligion – protestantism – fram till år 2000, då Svenska kyrkan skildes från staten. Men numera är starka religiösa inslag sällsynta när nya konstitutioner skrivs världen över, enligt statsvetaren Mia Olsson vid Lunds universitet, expert på demokratifrågor.

– Kirgizistan, som fick en ny konstitution förra året, är till stor del ett muslimskt samhälle, men saknar statsreligion. Deras konstitution är sekulär, säger Mia Olsson.

Nordafrika är känt för sin konservatism. Att Libyen väljer en religiös väg är inte förvånande, menar islamologen Jonas Otterbeck. Han påminner om att alla länder i Mellanöstern – inklusive Israel men exklusive Turkiet – har ett rättssystem som helt eller delvis bygger på religiösa lagar. Det handlar framför­allt om familjerätten, om arv och skilsmässor.

Extremerna när det gäller sharia är Iran, Saudiarabien och Sudan, med stympningsstraff, ränteförbud och begränsningar av kvinnors rörlighet. Men när det gäller straffrätt och ekonomisk rätt har de flesta muslimska länder modellerat sina rättssystem efter västerländsk rätt. Ofta fransk rätt, som i Egypten och Jordanien.

Sumaya Sherif, en libysk kvinna bosatt i Köpenhamn som beskriver sig som sekulär muslim, har hela året varit aktiv i motståndsrörelsen mot Kaddafi. Hon skräms inte av de religiösa inslagen i konstitutionen.

– 99 procent av alla libyer är sunnimuslimer, det är inte konstigt att det märks i lagstiftningen, säger Sumaya Sherif.

Hon känner ingen oro när det gäller bygget av det nya Libyen.

– Libyen kommer att bli en modern stat, ett bra exempel på hur islam och riktig demokrati kan samsas.

Vad talar för att kvinnors frihet inte begränsas?

– Kvinnorna har funnits med hela tiden i revolutionen. Extremism ligger inte för oss libyer. Vi är ett folk av moderata muslimer. Det är inte okej att slå kvinnor i Libyen, alla ser ner på en man som gör så, säger Sumaya Sherif.

Saba Nowzari, Mellanösternsamordnare på organisationen Kvinna till kvinna, är inte lika hoppfull. Hon påminner om erfarenheten från Irak:

– Förhandlingarna om den nya konstitutionen efter Saddam Hussein tog hänsyn till påtryckningar från religiösa grupper. Det har fått stora konsekvenser för många kvinnors liv, till exempel har antalet barnäktenskap ökat och arbetet mot mäns våld mot kvinnor försvårats.

NTC väntas förklara Libyen befriat.

Libyen får en interimsregering.

Val till provisorisk national­konferens.

Den 20 juli utser nationalkonferensen premiärminister. Den 27 juli ska en regering ha bildats.

Fria parlaments­val förbereds.

Libyen går ­ till fria val.

Så snart inbördeskriget i Libyen avslutats planerar det nationella övergångsrådet NTC att inleda en politisk process mot fria val. Kronologin bygger på att de tidsfrister som angetts utnyttjas maximalt.

Författare: Niklas Orrenius
Publicerad 22 oktober 2011 12.20
Uppdaterad 22 oktober 2011 12.20

Världen
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu