Mycket av besparingarna planeras inom hälsovårdsområdet och offentlig förvaltning.
Biträdande ekonomiministern Vittorio Grill uppger att sparplanen – om den godkänns i parlamentet – kommer att leda till att andelen chefer inom förvaltningen minskar med 20 procent och 10 procent på lägre tjänstemannanivå.
I april fattade den italienska regeringen ett principbeslut om nedskärningar i årets budget. Förslaget till nytt sparpaket visar att den anser att behoven av åtstramningar är än större.
Greklands nye premiärminister Antonis Samaras presenterar i dag sin vision för att tackla krisen i det djupt skuldsatta landet. Han väntas tillkännage ett omfattande privatiseringsprogram av hamnar, flygplatser och anläggningar som användes under sommar-OS i Aten 2004.
När privatiseringarna första gången kom på tal 2010 räknade den dåvarande regeringen med intäkter på motsvarande drygt 430 miljarder kronor. Nu är bedömningarna försiktiga och har dragits ned till 130 miljarder fram till 2015.
Samaras försäkrade i går att hans regering också är fast besluten att öka takten med att genomdriva strukturreformer. Men så sent som förra veckan skrev han i ett brev till andra EU-ledare att landet måste få "nödvändiga förändringar" i villkoren för räddningspaken om det ska kunna lyfta sig ur den långvariga recessionen och nå de ekonomiska målen.
Oavsett utgången medgav Greklands nye finansminister Yannis Stournaras att återhämtningsplanen är "urspårad" och att landet står inför svåra år. Bland annat återstår det för regeringen att försöka genomdriva lagstiftning som säger att endast var tionde offentliganställd som pensioneras ska ersättas med en nyanställd.
I går meddelade också Sloveniens regering att den inte utesluter att landet behöver ett europeiskt stödpaket i framtiden. Den ser dock inte några behov i nuläget.
Sloveniens största bank NLB sade i måndags att den har kunnat öka sitt kapital efter att ha fått statlig hjälp. Därmed är bankens tillgångar tillräckliga för att uppfylla EU- krav på kapitaltäckning.