Ett parlamentsbeslut i frågan är avgörande för att långivarna ska gå med på
att ge Grekland en ny laddning nödlån och skuldlättnad.
– Det börjar med överläggningar i parlamentets partigrupper på lördagen,
berättar presschefen Eliza Papadaki på premiärministerns kansli.
Sent i fredags kväll godkände resterna av landets koalitionsregering EU:s och
IMF:s krav på åtstramningar. Men det återstår att precisera detaljer om hur
de svåra besluten ska genomföras och exakt var besparingar ska göras.
Regeringen anser dock att det som nu finns på bordet är tillräckligt för att
gå vidare till parlamentet. Där krävs ett ja för att eurozonens
finansministrar ska kunna godkänna ett nytt paket med nödlån till Grekland,
som redan befinner sig i recession. Räddningspaketet till landet är värt 130
miljarder euro och är kopplat till ett avtal med privata långivare om
skuldlättnad på över 100 miljarder euro. Finansministrarna i de 17 länderna
i eurogruppen planerar att diskutera det på onsdag.
I fredags hoppade högerpartiet Laos av den grekiska regeringen i protest mot
åtstramningarna. Därför är det nu ännu viktigare att socialdemokratiska
Pasok och konservativa Ny demokrati hejdar strömhoppen ur de egna leden
bland parlamentets 300 ledamöter.
De två partier som växelvis styrt Grekland sedan 1970-talet,
socialdemokratiska Pasok och konservativa Ny demokrati, är i
upplösningstillstånd.
Deras oheliga allians för åtstramningar i krisen spår, under ledning av den
politiskt obundne ekonomen och premiärministern Lucas Papademos, har jagat
bort väljare och allt fler av partiernas ledamöter i parlamentet hoppar av.
– Det är ett väldigt känsligt läge. Vi vet inte vad som kommer i stället,
säger Costas Panagopoulos, som leder opinionsmätningsinstitutet Alco, till
TT.
– Alla letar nu efter något nytt. Men det är inte lätt att se vad det blir.
Högerpartiet Laos hoppade av regeringskoalitionen i fredags. Därtill har 30–50
av de två koalitionspartiernas drygt 200 ledamöter i parlamentet mer eller
mindre öppet deklarerat att de är emot nya åtstramningar.
Det räcker kanske inte för att stoppa Papademos planer, som parlamentet ska ta
ställning till på söndag. Men om ett par månader kan det bli desto tvärare
kast, då allmänna val ska hållas.
Pasok, som har 154 av de 300 ledamöterna i Greklands parlament, skulle om det
var val i dag få 8,9 procent av rösterna, enligt Alco. I valet 2009 fick
Pasok nästan 44 procent av rösterna.
För den konservativa koalitionspartnern Ny demokrati skulle det bli 19
procent, ned tre procentenheter jämfört med bara u januari, enligt
mätningen.
Mätningen visar att många greker helt förlorat förtroendet för det politiska
systemet. Hela 16 procent säger att de planerar att bojkotta nästa val,
medan 6,4 procent uppger att de kommer att rösta blankt. Nästan 14 procent
säger sig vara osäkra på hur de ska rösta.
Väljarflykten från Pasok går främst till partier längre till vänster på den
politiska skalan. Det ger en skjuts uppåt för kommunistpartiet KKE och
vänsterpartiet Syriza. Men det parti som tjänar mest på Pasoks sönderfall är
Dimokratiki Aristera, som blir näst största parti i Alcos mätning med 9,3
procent av väljarnas stöd.
– 15 procent av Pasok-avhopparna skulle rösta på socialistpartiet Dimokratiki
Aristera, säger Panagopoulos.