Läkare utan gränser har låtit Sifo fråga 1 000 personer om var i världen det enligt deras uppfattning rådde humanitära katastrofer. De kriser som flest nämnde var också de mest omskrivna.
Syrien följt av Somalia och Sudan/Sydsudan var de kriser som flest nämnde. Däremot var det mycket få som tog upp Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten och Jemen.
Kunskap och medvetenhet påverkar människors engagemang, viljan att ge pengar till hjälparbete samt vad de tycker om svensk biståndspolitik, skriver organisationens generalsekreterare Johan Mast på Dagens Nyheters debattsida.
Kent Asp, professor i journalistisk vid Göteborgs universitet, som driver ett projekt om medielogik, bekräftar att det finns stöd i forskningen för att mer rapportering leder till större gåvor från allmänheten.
– Det finns ett etablerat samband, säger Asp till TT.
Vad journalister rapporterar om styrs traditionellt sett av hur kulturellt och, till viss del, geografiskt nära det är till läsarna. Men också hur lätt det är att förklara vad som sker, hur lätt eller svårt det är att arbeta journalistiskt på en viss plats och att det finns tillgång till bilder och trovärdig information.
– En annan viktig faktor är underutvecklade nyhetssystem i just de områden som vi pratar om, säger Asp.
”Näst intill alla” journalister är medvetna om att vissa kriser är underrapporterade, enligt Asp.
– Men till syvende och sist så styrs rapporteringen av publikens efterfrågan. I den meningen är all journalistik kommersiell och styrs indirekt av dem som ytterst sett finansierar den – och det är faktiskt publiken.