Krismöte i Grekland

Världen.
Greklands ledande fackförbund, GSEE och Adedy, planerar en dygnslång strejk på tisdag i protest mot nya åtstramningar. I dag möts premiärminister Lucas Papademos och de tre regeringspartierna för ett nytt krismöte.

Ett möte mellan de båda förbundens ledare ska äga rum på måndagen för att fastställa planerna för protestaktionen.

Grekland, inne på femte året med recession, har sedan skuldkrisen började för drygt två år sedan skakats av flera våldsamma sammandrabbningar mellan kravallpolis, aktivister och demonstranter i centrala Aten – flera gånger i samband med stora strejker.

Den förre vice ECB-chefen Lucas Papademos, som sedan en regeringskris i november leder en övergångsregering i Aten, ska vid lunchtid i dag åter träffa ledarna för de tre partierna som ingår i regeringen: socialdemokratiska Pasok, konservativa Ny demokrati och högerpartiet Laos.

I helgen ska Papademos ha fått med sig de tre partiledarna på åtstramningar motsvarande 1,5 procent av Greklands BNP, för att tillmötesgå krav från eurozonen och IMF. På måndagen ska en mer detaljerad plan för åtstramningarna komma på plats.

Det var in i det sista dock oklart om det skulle bli möjligt.

Efter söndagens fem timmar långa möte med Papademos sade Antonis Samaras, ledare för konservativa Ny demokrati, att långivarna begär "mer recession än vad landet kan hantera".

Det handlar om lönesänkningar på upp till 25 procent i den privata sektorn, en 35-procentig sänkning av tilläggspensioner och nedläggning av hundratalet statliga verksamheter, med tusentals anställda, enligt The Financial Times.

Enligt grekiska medier ingår bland annat en sänkning av minimilöner i Grekland från 750 till 600 euro per månad.

Kraven har rests som villkor för nya nödlån från euroländerna och IMF, vars första stödpaket med lån på 110 miljarder euro till Grekland är på väg att ta slut.

Frånvaron av ett färdigt stödpaket till Grekland pressar euron och europeiska börser. Men på Atenbörsen lyfte bankaktier med drygt 10 procent.

Anledningen till bankrallyt är enligt Reuters uppgifter om att det finns en plan för kapitaltillskott med offentliga medel utan att bankerna förstatligas.

Sedan årsskiftet har grekiska bankaktier lyft med drygt 80 procent, trots oron för att det konkursmässiga landet ska ställa in betalningarna.

Författare: TT
Publicerad 6 februari 2012 11.10
Uppdaterad 6 februari 2012 11.10

Världen
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu