ATEN. Misär och ett grekiskt utträde ur eurozonen väntar om Greklands parlament säger nej till långivarnas krav på åtstramningar, varnar premiärminister Lucas Papademos inför dagens kritiska omröstning i parlamentet.
Dessutom kan ett nytt politiskt landskap vara på väg att bildas.
Antonis Samaras, ledare för konservativa Ny demokrati, har under helgen förklarat att han kommer begära att landets president utlyser nyval så snart avtalet om skuldlättnad är färdigt.
Formellt innebär det att han då skulle hoppa av regeringssamarbetet med socialdemokratiska Pasok, varpå presidenten skulle tvingas försöka hitta en annan partikonstellation som kan få majoritet i parlamentet.
Om inte det går måste han utlysa nyval, vilket – om Samaras får som han vill – kan hållas redan i april.
För Pasok, som i valet 2009 fick 44 procent av rösterna, skulle ett nyval efter två års maktinnehav med allt djupare kris och recession kunna bli förödande. Partiet, som dominerat grekisk politik sedan 70-talet, har i flera opinionsundersökningar i år fått ett stöd på under 10 procent.
– Men det måste inte bli nyval bara för att Samaras vill det. Presidenten kan be Pasok bilda en annan koalition, kanske med Demokratiska alliansen, säger en källa inom Pasok-partiet till TT.
– Krisen har gett oss ett helt nytt politiskt landskap.
Inför dagens omröstning har ett trettiotal parlamentsledamöter från partierna i Papademos koalitionsregering förklarat att de inte stöder krispolitiken längre. Och tidigare i veckan tappade koalitionsregeringen 16 parlamentsledamöter när högerpartiet Laos hoppade av samarbetet. Det betyder att koalitionsregeringen har lite drygt 200 ja-röster i parlamentet.
För att åtstramningspaketet ska godkännas krävs 151 av 300 röster. Omröstningen väntas äga rum någon gång vid midnatt lokal tid.
Samtidigt jäser missnöjet hos den hårt prövade befolkningen. I eftermiddag väntas jättedemonstrationer i centrala Aten, där regnet öser ner, och det är stor risk för kravaller.
Åtstramningspaketet öppnar bland annat för en 22-procentig sänkning av Greklands minimilöner, lägre pensioner och en plan för att säga upp 150 000 offentliganställda greker inom tre år. Totalt ska Greklands budget i år minskas med 3 miljarder euro.
I utbyte har euroländerna och IMF erbjudit ett andra stödprogram till Grekland, med nödlån på 130 miljarder euro. Ett möte med eurozonens finansministrar är planerat till på onsdag, för att avgöra om grekerna har uppfyllt lånevillkoren.
Utöver nödlånen väntas även ett avtal med privata långivare om en skuldlättnad värd drygt 100 miljarder euro.