I helgen straffades Frankrikes Nicolas Sarkozy och de stora grekiska partierna av sina tidigare väljare.
Maktskiftet i Paris och den ökade instabiliteten i Aten ställer Europas makthavare inför nya svåra utmaningar.
Den handlingsförlamning som Grekland står inför skapar förnyad osäkerhet kring eurons framtid.
De EU-ledare som sett Angela Merkel som en garant för att alla Europas länder eftersträvar sunda statsfinanser är bekymrade.
Den tyska förbundskanslern kan inte längre lita till franskt stöd när hon förespråkar besparingar och smärtsamma strukturreformer som den enda möjliga vägen till ekonomisk tillväxt.
Tidigare har hon förlorat en trogen allierad även i Nederländerna sedan premiärminister Mark Rutte tvingats överge sin sparpolitik.
Merkel trängs hårt även på hemmaplan. I söndags förlorade hennes koalition av kristdemokrater och fridemokrater delstatsvalet i Schlewswig-Holstein.
Världens finansmarknader darrar inför denna nya situation. Börskurserna sjönk igår morse i Japan och Kina. Senare under dagen kom nedgångar även i Europa och USA.
I Aten har fem av de sju partier som igår valdes in i parlamentet låst sig vid löften om att omförhandla Greklands utlandslån. Om inte något av dessa partier ändrar sig står grekerna inför tre val:
Att övertyga EU, ECB och IMF om omförhandlade lånevillkor.
Att bana väg för nyval.
Att förbereda ett grekiskt euroutträde.
Det grekiska folket stödjer helhjärtat alternativ ett, kanske delvis alternativ två, men alls inte alternativ tre.
När EU:s 27 länder samlas till toppmöte i slutet av juni kan en kraftmätning uppstå mellan Tyskland och Grekland. Grekiska krav på omförhandlingar och skuldavskrivningar lär då hamna i konflikt med tyska krav på att Grekland vidtar nya åtgärder för att få en ekonomi i balans.
Det är ännu ovisst om Frankrikes nye president François Hollande lika villkorslöst som Nicolas Sarkozy ställer sig bakom Tyskland.
Hollande har ifrågasatt den finanspakt som EU-ledarna undertecknade i mars. Han har redan före sitt tillträde förmått EU-ordföranden Herman Van Rompuy att kalla in ett extra EU-toppmöte i början av juni för att förmå EU:s 27 medlemsländer att komplettera denna ”europakt” med en ökad tonvikt på tillväxt.
Grundtanken är att krisdrabbade EU-länder ska få göra kostsamma framtidsinvesteringar genom att överskrida EU:s högsta tillåtna budgetunderskott (minus tre procent). Detta betraktas som ett sätt att satsa sig ur krisen.
Merkel är kritisk till dem som vill uppmuntra ekonomisk tillväxt genom växande skuldbördor och ser Tysklands framgångsrecept – ökad produktivitet och minskade lönekostnader – som en förebild även för sydeuropeiska länder.
Redan i nästa vecka väntas François Hollande flyga till Berlin för att försöka övertyga Angela Merkel om behovet av en europeisk tillväxt-pakt.
Då är tydligare besked att vänta om hur EU:s båda axelmakter ser på unionens grekiska problem.