KAIRO. Han lovade också presidentval senast den 1 juli nästa år – ett år
tidigare än den ursprungliga planen.
I sitt tv-sända tal höll han fast vid att parlamentsvalen ska börja på måndag
som planerat. Dessutom öppnade han för att en folkomröstning ska avgöra om
det fortsättningsvis ska vara militärrådet som har hand om en övergång till
civilt styre, men mer än så gick han inte in på ämnet.
Han sade att militären hade blivit ”förnärmade” de senaste dygnen, men att de
också i fortsättningen kommer att ”visa tålamod”. Han avvisade att militären
ska ha dödat en enda egyptier och försäkrade att det aldrig kommer att
sättas upp hinder för folkets vilja.
Ett presidentval till sommaren var precis vad demonstranterna krävde i
fredags, innan kaoset utbröt. Nu kommer löftet förmodligen försent. Tantawis
tal möttes med raseri på Tahrirtorget, där tiotusentals demonstranter hela
dagen hade krävt militärrådets omedelbara avgång.
Under dagen passerade dödstalet sedan i lördags trettio och antalet sårade
räknas i tusental.
27-årige Ramy Mahmoud är en av dem som fraktar sårade från sidogatorna
kring Tahrirtorget och in till fältsjukhusen inne på torget. När vi möter
honom sitter han på sin svarta motorcykel och häller i sig en kopp te. På
höger arm har han skrivit sitt namn, sin adress och sina föräldrars
telefonnummer.
– Om jag dör. Så kan de identifiera mig och underrätta mina föräldrar, säger
han. De kan skjuta oss, bränna oss, kväva oss med tårgas och ge oss stryk
med batongerna. Men så snart vi har tvättat såren och samlat oss, vänder vi
tillbaka och kämpar vidare. Vi ger inte upp förrän militärrådet är borta.
Militärrådet hävdar att säkerhetsstyrkorna inte någon gång har
provocerat fram våldet, utan enbart har handlat i självförsvar mot
aktivisterna. De avvisar anklagelserna om att säkerhetsstyrkorna skjuter
skarpt.
På en presskonferens på måndagen kallade militären Said Abbas, medlem av
militärrådet, aktivisterna för översittare och inte fredliga demonstranter.
Han hävdade dessutom att en ”osynlig hand” sår split mellan demonstranter
och militär.
23-åriga Asmaa el-Zuhery och hennes 19-åriga syster Shaiman är bland de
tiotusentals som igår mötte upp för att kräva militärrådets avgång.
– En gång trodde vi att de var revolutionens beskyddare. Men de skyddar bara
sig själva. Efter allt de gjort de senaste nio månaderna har vi förlorat
allt förtroende för dem, säger Asmaa el-Zuhery.
Många som efter revolutionen i februari trodde att militären var de rätta att
säkra övergången till demokrati och civilt styre känner sig idag grymt
besvikna. De hatade undantagslagarna som Mubarak införde för trettio år
sedan och militärrådet lovade att upphäva gäller fortfarande. Merparten av
officerarna i den fruktade säkerhetsapparaten är fortfarande desamma som
under Mubarak. Och rättegångarna mot den tidigare regimen drar ut i det
oändliga.
Samtidigt har militärrådet censurerat medierna och slagit ner hårt på kritik.
Aktivister och bloggare vittnar om utbrett bruk av tortyr och misshandel,
och enligt människorättsorganisationer har minst 12 000 civila blivit dömda
i militärdomstolarna sedan februari. Det är sex gånger fler än det var
totalt under de trettio år då Mubarak satt vid makten.
Bara en politisk grupp av betydelse deltog inte i gårdagens demonstration: det
Muslimska brödraskapet.
Brödraskapet har meddelat att de inte vill delta i något som riskerar att
skjuta upp parlamentsvalen och därmed övergången till ett civilt styre. Men
kritikerna hävdar att de först och främst är rädda för att mista den seger
som de ser ut att vinna vid valen, som enligt planen ska börja på måndag.
Om det nuvarande politiska kaoset fortsätter är det emellertid svårt att
föreställa sig att valen kan genomföras som planerat. De flesta kandidater
har skjutit upp sina kampanjer, en del har ställt in dem helt, och flera
ungdomsgrupper uppmanar till bojkott.
Ett beslut att skjuta upp valet skulle däremot resultera i våldsamma protester
från det Muslimska brödraskapet, som har stort inflytande i de breda
folklagren. Och många får sina konspirationsteorier bekräftade om att det är
militärrådet självt som har satt igång de senaste dagarnas bråk bara för att
få en anledning att skjuta upp eller helt ställa in valen och därmed
övergången till civilt styre.
Å andra sidan skulle ett genomförande av valen i ett klimat av våld och
oroligheter antagligen få många väljare att låta bli att rösta av rädsla för
att gå ut.