STOCKHOLM. Återuppbyggnaden av Georgien efter augustikriget mot Ryssland väntas kosta över 20 miljarder kronor de kommande åren.
I dag gick bidragshåven mellan EU:s utrikesministrar vid ett möte i Bryssel.
Givarländerna och den privata sektorn har utlovat 4,55 dollar (knappt 35 miljarder kronor) för återuppbyggnaden av det krigsdrabbade Georgien, uppger EU enligt Reuters.
Sverige satsar 400 miljoner kronor i stöd till Georgiens återuppbyggnad, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Stödet ska betalas ut åren 2008 till 2010, med 150 respektive 100 och 150 miljoner kronor vardera år.
Det omfattar reformstöd för ett närmande till EU, demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling, infrastruktur och stöd till internflyktingar.
Den väldiga summan ska täcka behoven på främst tre områden i Georgien: hjälp till de många internflyktingarna efter krigets bombningar, ett rejält resursflöde för att reparera skadade vägar och kommunikationer, samt höjd säkerhet för den i väst viktiga infrastruktur för olja som går genom landet.
– Georgien är viktigt för att de bedrivit en framgångsrik reformpolitik, och för att de är viktiga för stabiliteten i hela Kaukasiska området. Sedan vill vi inte att försök att destabilisera Georgien ska lyckas, säger utrikesminister Carl Bildt till TT om varför det är viktigt för Sverige att stötta landet.
Det faktum att landet hyser för väst viktig infrastruktur för olja är mindre viktigt för svensk del, enligt Bildt.
– Det är inte någon avgörande faktor, men det klart att hela södra Kaukasus har betydelse som transitregion för energi, både Azerbajdzjan och Georgien. Men det finns väl andra som har ett mer tydligt perspektiv i de avseendena, säger han.
De 400 miljoner kronor Bildt lovade att Sverige ska bidra med till landets återuppbyggnad ska läggas till stora summor från USA, EU, Japan och Kanada. Men trots pengarna är framgång i projektet inte given.
– Det många andra faktorer som avgör om detta kommer att lyckas. Finanskrisen är viktig, och att Georgien fortsätter reformpolitiken, säger Bildt.
Själv ser han inga tecken på att Saakasjvilis regering skulle vara på väg i auktoritär riktning, säger han.
– Det här är mycket viktigt. Inte bara för att vi vill stötta georgierna direkt och fysiskt, utan för att det är en politisk solidaritetssymbol, säger EU:s utrikeskommissionär Benita Ferrero-Waldner till Reuters.
Medan kommissionsordförande Barroso och ordförandeskapets franske utrikesminister Bernard Kouchner höll tal vid konferensen bloggade Bildt om Georgiens ekonomiska utveckling sedan rosornas revolution och Micheil Saakasjvilis maktövertagande 2003.
Bildt beklagar i bloggen att den snabba ekonomiska tillväxt, med omkring 10 procent årligen, som synts sedan dess nu avbrutits av kriget och den internationella finanskrisen.
”Det är viktigt för Europa och dess stabilitet att Georgien kan fortsätta som en framgångsrik reformekonomi och en framväxande europeisk demokrati. Ett Kaukasus som sjunker ner i instabilitet, konflikter och korruption kommer att ha negativa effekter i ett mycket stort område,” skriver Bildt.