För femtio år sedan gjorde Heinz Hoffmann och Karl Peglau var sitt försök att
stoppa människor som bodde i Tyska demokratiska republiken DDR.
Hoffmann var armégeneral. Den 6 oktober 1961 undertecknade han en order
(76/61) som tvingade DDR:s gränssoldater att skjuta skarpt mot den som
försökte lämna landet.
Peglau var trafikpsykolog. Den 13 oktober 1961 presenterade han en lysande
gubbe, som med utsträckta armar tvingade DDR:s fotgängare att vänta vid
trottoaren tills bilarna fått rött ljus.
Gubben var trind och hade hatt. När han var grön ilade han muntert framåt
gatan, när han var röd såg han ut som stora famnen. Han kallades Ampelmann
(ampel är trafikljus på tyska) och blev mycket populär – precis som Karl
Peglau hade räknat ut. Till skillnad från generalen tillämpade psykologen
nämligen de forskningsresultat, som säger att vi hellre lyder order från en
sympatisk figur.
Heinz Hoffmanns skjutorder kostade 822 olydiga DDR-medborgare livet, fram till
1989 när den östtyska diktaturen gick under. Hur många liv som räddades av
Karl Peglaus röda gubbe går inte att fastställa exakt, men än idag behandlar
Berlins fotgängare Ampelmann med respekt.
Efter den tyska återföreningen försökte stadens trafikmyndigheter ersätta den
hattprydde östtysken med EU-standardens mer neutrala röda gubbe. En
proteströrelse startades och Ampelmann räddades. I det återförenade Tyskland
är han så populär att det krävts två domstolsbeslut för att avgöra vem som
har rättigheterna till Peglaus skapelse. Han finns på tröjor, solstolar,
nyckelringar, smycken, väskor, vykort och till och med bakelser – som för
att påminna eftervärlden om att alla gubbar inte var onda i den
kommunistiska diktaturen.