1Presidentvalet 2012
Kampen inför presidentvalet 2012 drar nu igång omedelbart. En rad förhoppningsfulla republikaner står i startgroparna. Tänkbara kandidater som exguvernören Mitt Romney från Massachusetts, förre talmannen Newt Gingrich och tidigare Arkansasguvernören Mike Huckabee är beredda att utmana president Obama. Räkna också med förre vicepresidentkandidaten Sarah Palin. Hon har fått mer luft under vingarna av Tea Party-rörelsens framgångar. Flera tidigare relativt okända kandidater som hon stödde i veckans val segrade. Den högerpopulistiska rörelsen är nu en politisk kraft inom det republikanska partiet som kan utöva inflytande inför presidentvalet.
2Ökad polarisering
Republikanerna klarade visserligen inte att ta majoriteten i senaten och demokraten Harry Reid sitter kvar som majoritetsledare. Men det är från och med nu republikanerna som styr i representanthuset med John Boehner från Ohio som ny talman efter demokraten Nancy Pelosi. Ett krympt övertag i senaten innebär ökade möjligheter för Republikanerna att sätta käppar i hjulet för Obama. Risken är stor att starka motsättningar leder till en politisk paralysering. Tea Party-rörelsen företräder arga och missnöjda väljare och är knappast inställd på utslätade kompromisser och politiskt finlir. Det kommer att påverka hur republikanerna i stort agerar i kongressen.
3Obamas vägval
Barack Obama står inför svåra val när det gäller politisk strategi inför 2012. Hans väljarbas till vänster är besviken. Den har tappat entusiasm och behöver mobiliseras på nytt. Det kräver strid mot oppositionen i kongressen i hopp om att väljarna i nästa val lägger skulden på Republikanerna om lite blir uträttat. Alternativet är att välja ”triangulering”, den samarbetsmodell som tillämpa- des av den demokratiske presidenten Bill Clinton efter Republikanernas segervåg i kongressvalen 1994. Men Clinton gynnades av en självdestruktiv republikansk konfrontationsiver. Det är inte säkert att samma misstag upprepas. Risken är att samverkan gör Obama till en svikare i de egna leden utan att han får igenom initiativ som han kan lyfta fram för oberoende mittenväljare i nästa valrörelse.
4Den politiska dagordningen
President Obama har fått igenom en stor sjukvårdsreform och ökad reglering av finanssektorn. Det blir nu närmast omöjligt att gå vidare med andra större reformlöften om klimathotet och invandringspolitiken. Republikanerna i kongressen lär driva sin egen agenda inför nästa val. Men mandatet från väljarna är oklart. Väljarna kan ha uttryckt ett missnöje över den svaga USA-ekonomin och den höga arbetslösheten snarare än ett tydligt stöd för Republikanernas politik. Krav ställs på besparingar för att minska det rekordhöga budgetunderskottet. Men inget tyder på att väljarna är villiga att acceptera hårdhänta nedskärningar i viktiga välfärdsprogram som rör pensioner, sjukvård och utbildning.
5Utrikespolitiken
När det egna partiet tappat mark i kongressval har tidigare presidenter ofta valt att fokusera på utrikespolitiken, där kongressen inte utövar lika stort inflytande som i inrikesfrågor. Som av en händelse ger sig Obama redan på fredag iväg på en tiodagarsresa till Asien. Men en utrikesstrategi kräver framgångar inför nästa val. Utsikterna för Obama är inte så goda. Det går trögt i Afghanistan och Irak, USA-krig som knappt nämndes i valrörelsen. Inga framsteg har skett mot Iran eller Nordkorea – centrala länder för att hejda kärnvapenspridningen – och en lösning på konflikten mellan Israel och palestinierna är avlägsen. Det går heller inte att helt ignorera att omvärlden nu kan uppfatta Obama som en svagare USA-president.
Läs mer om valet: A31 och B4.
Med 57 procent av rösterna sa Kalifornien nej till att som första amerikanska delstat legalisera marijuana. Ja-röstarna var flest bland unga och i San Franciscos Bay Area och motståndet hårdast bland asiatiska amerikaner och äldre.