"När man inte längre har en utväg"

Världen.
På kvällen den 17 december kände sig Lilla Ling deppig och söp till i det sjabbiga rummet hon hyr för 10 kronor natten.

SHENZHEN. Sedan svepte hon en svart scarf med tryck av piratdödskallar runt halsen, satte på sig de röda skorna och gick ner till Nanguanvägen. Några andra tjejer hade också vågat sig ut, trots den pågående kampanjen mot sexhandel.

– Det är när man inte har någon utväg längre man gör det här, säger hon med spritskrovlig röst.

Det hon fruktar mest är polisen. De har rätt att utan rättegång skicka henne till arbetsläger i upp till två år. Om hon har en allvarlig könssjukdom, som gonorré, riskerar hon upp till fem års fängelse. Men 26-åriga Lilla Ling är inte orolig för att bli smittad. Hon använder kondom.  

– Tidigare hade jag pojkvänner, men nu tror jag inte på kärlek längre. Och jag tror inte jag behöver det. Jag behöver klara mig själv.

Lilla Ling kom till Shenzhen från Sichuanprovinsen för tre år sedan. Hon fick arbete med att marknadsföra nattklubbar. Det ingick i jobbet att dricka med kunderna. Efter något år kände hon att kroppen inte klarade supandet längre. Då sa hon upp sig. Hon hittade inte något annat jobb. Så hon började sälja sig. Det brukar bli en eller två kunder per kväll. Utbudet av prostituerade är mycket större än efterfrågan i Kina. Hon säger att hon sparar för att kunna studera vidare.

Någon hallick har hon inte och inte heller problem med organiserad brottslighet. Torskarna är för det mesta okej. De har aldrig slagit henne, även om hon blivit lurad och bestulen vid några tillfällen.

Vad tycker du om prostitution?

– Prostitution är skadligt för samhället, det är helt klart. Men det är inget att göra åt. Pengar, pengar, pengar, allt kostar pengar, säger hon. Sedan börjar hon gråta.

Författare: Ola Wong
Publicerad 26 december 2006 22.38
Uppdaterad 26 december 2006 23.30

Världen
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu