Nära uppgörelse om EU-fördraget

Världen.

Två års politisk vånda kan vara över. EU:s ledare var i kväll mycket nära att enas om nya spelregler för Europa.

LISSABON. Statsminister Fredrik Reinfeldt var hoppfull om EU-fördraget.

– EU blir bättre på att bekämpa brott. Det tror jag många välkomnar, sade han.

När Frankrike och Holland i folkomröstningar sommaren 2005 underkände den konstitution som EU:s stats- och regeringschefer förhandlat fram kastades unionen ut i en politisk kris.

På torsdagen låg ett nytt förslag på bordet när Portugals premiärminister José Socrates tog emot Fredrik Reinfeldt och ledare från de övriga 26 medlemsstaterna i Atlantiska Paviljongen i den futuristiska Feiramässan i utkanten av Lissabon.

Sent på kvällen var en uppgörelse om ett nytt fördrag för Europa mycket nära.

– Vi är mycket nära en lösning för ett nytt fördrag. Och det ska heta Lissabonfördraget, sade José Socrates.

Jokern inför toppmötet har varit Polen.

Efter EU-toppmötet i Bryssel i midsomras – då grova riktlinjer för fördraget drogs upp – var polackerna missnöjda. Polens lidande under andra världskriget borde belönas med mer makt i unionen, argumenterade presidenten Lech Kaczynski då.

Inför Lissabonmötet har de polska kraven väckt irritation i de övriga länderna. En av de viktigaste nyheterna i fördraget är att vetorätten i polisiära och straffrättsliga frågor avskaffas. Majoritetsbeslut ska nu gälla på de flesta områden i EU-samarbetet.

Men Polen vill inte riskera att bli överkört. Därför har polackerna krävt en särskild mekanism i fördraget som gör det möjligt för stater att blockera beslut i upp till två och ett halvt år om det rör "vitala nationella intressen".

– Vi vill inte ha mer än vi har rätt till, sade Lech Kaczynski i går.

Liksom vid mötet i somras stod han under kvällen i telefonförbindelse med tvillingbrodern och premiärministern Jaroslaw Kaczynski hemma i Warszawa.

Polackernas stridslust minskade inte av det faktum att det hålls parlamentsval i Polen bara två dagar efter EU-toppmötet.

– Det är val i Polen. Resten kan man själv räkna ut, anmärkte Fredrik Reinfeldt lakoniskt.

De 26 övriga länderna har sagt nej till Polens krav, eftersom de är rädda att polackerna skulle utnyttja mekanismen så ofta att den snarare blev regel än undantag. Då vore ju hela poängen med fördraget förlorad: att göra beslutsprocessen i EU smidigare.

Men polackerna är inte de enda som äventyrat en uppgörelse om fördraget.

Italien har krävt att få lika många platser i EU-parlamentet som Frankrike och Storbritannien.

Österrike har bråkat om rätten att ha kvoter för utländska studenter.

Och Bulgarien har hävdat rätten att får kalla euron för "evro".

Och i Storbritannien har premiärminister Gordon Brown tidigare hotat att lägga in veto mot hela fördraget om inte de "red lines" som britterna dragit upp respekteras.

Storbritannien vill inte tvingas in i något EU-samarbete som gäller brott och straff, utrikespolitik, skatter och arbetsmarknad. Visserligen fick den förre premiärministern Tony Blair igenom de kraven redan i somras. Men Brown står under hård press av den konservative ledaren David Cameron och en EU-kritisk hemmaopinion. Därför har han gärna velat visa sig på styva linan på sitt första EU-toppmöte.

Vad blir då bättre med det nya fördraget?

Fredrik Reinfeldt lyfte särskilt fram brottsbekämpningen, där EU får lättare att fatta beslut.

– De nationella brottssyndikaten och handeln med människor, det kan vi bekämpa bättre tillsammans när det nu bli enklare att komma till beslut, sade Reinfeldt.

Fördraget som EU-ledarna väntas lägga sista handen vid i dag är till stor del identiskt med den konstitution som förkastades i folkomröstningarna i Frankrike och Holland för två år sedan.

För att blidka en EU-skeptisk opinion som inte vill att unionen ska bli en superstat – ett Europas förenta stater – har symboler som officiell EU-flagga och EU-hymn slopats.

Men sista ordet är inte sagt med toppmötet här i Lissabon.

För att träda i kraft måste fördraget godkännas i samtliga 27 medlemsstater.