STOCKHOLM. Ryske författaren, dissidenten och Nobelpristagaren Aleksandr
Solzjenitsyn har avlidit 89 år gammal.
Ivan Denisovitj Sjuchov vaknade upp i sitt fångläger klockan fem på morgonen –
i sovjetiska tidskriften Novyj Mirs novembernummer 1962.
En litterär klassiker var född. Kortromanen En dag i Ivan Denisovitjs liv av
den dittills okände Aleksandr Solzjenitsyn gav miljontals läsare världen
över en bild av situationen i Stalintidens fångläger.
Solzjenitsyn, född i en kosackfamilj i södra Ryssland 1918, hade god kunskap i
ämnet.
Ett par oförsiktiga ord om sovjetledaren i ett brev till en vän i slutet av
andra världskriget ledde till att den dåvarande artilleriofficeren greps
1945. Han dömdes till åtta år i arbetsläger, ett straff som inledningsvis
avtjänades runt om i ”Gulagarkipelagen” – det begrepp som Solzjenitsyn själv
kom att lansera som samlingsnamn för de hundratals läger som låg utspridda
över hela Sovjetunionen.
Lägerperioden avslutades i Ekibastuz i nuvarande Kazakstan, varefter han
tillbringade ytterligare tre år i intern exil, innan han ”rehabiliterades”
och tilläts återvända hem 1956.
Erfarenheterna från lägertiden ligger till grund inte bara för Ivan
Denisovitjs liv, utan också Cancerkliniken och I första kretsen – de
storverk som främst bidrog till att Solzjenitsyn 1970 tilldelades
Nobelpriset i litteratur.
De sistnämnda böckerna tvingades han dock ge ut utomlands. Det politiska
töväder som gjort det möjligt att publicera Ivan Denisovitj tog slut när
Josef Stalins efterträdare Nikita Chrusjtjov störtades 1964. Under nye
ledaren Leonid Brezjnev tilltog diktaturen på nytt. Trakasserierna och
förföljandet av Solzjenitsyn kulminerade 1974 i att han greps och sattes på
ett plan till Tyskland – landsförvisad.
Hem igen kom han först när Sovjetimperiet hade fallit, efter 20 års exil i
Schweiz och USA.
Efter hemkomsten blev Solzjenitsyn ofta kritiserad för allt mer reaktionära
åsikter, om allt från det ryska jordbruket till ungdomens moraliska förfall.
Ett verk 2001 om Rysslands komplicerade förhållande till judenheten
anklagades för att vara delvis antisemitiskt.
Mot slutet av sitt liv hedrades han ändå för sin totala insats, trots att
Ryssland under senare år blivit allt mer ointresserat av att ta itu med de
statliga övergreppen under kommunisttiden.
– Miljoner människor i världen länkar samman Aleksandr Isajevitj Solzjenitsyn
med Rysslands öde. Genom hans vetenskapliga undersökningar och enastående
litterära verk har praktiskt taget hela hans liv ägnats åt fosterlandet,
sade president Vladimir Putin när Solzjenitsyn som blott andre person
dittills förärades utmärkelsen Statens pris i juni 2007.