Raset. Arbetarna hade rast och satt i lunchrummet på 688 meters djup när gruvan rasade. Tack vare detta var de samlade från början.
Överlevnaden. Med sträng ransonering klarade de sig i 17 dagar på skyddsrummets förråd av tonfisk, kex och torrmjölk.
Utrymmet. De instängda hade en kilometer tunnel att vara på. Luftfuktigheten var 95 procent och temperaturen 36 grader.
Vårdaren. Yonny Barrios skulle egentligen ha varit ledig men jobbade extra och blev instängd den 5 augusti. Det är kompisarna glada för; han är den ende som kan första hjälpen.
Skift. De 33 har delat in sig i tre grupper som jobbar i åttatimmarsskift. En grupp röjer rasmassor från räddningsborrens hål, en grupp sover, en grupp tränar och organiserar måltider.
Mat. Dietister har noga räknat kalorier och vitaminer innan maten hissats ner till de instängda. Exempel: Mjölk och smörgås till frukost, grillad kyckling med nudlar till lunch, kött och frukt till middag.
Midjemått. Efter att först ha gått ner kraftigt återfick de instängda sin normalvikt. De har tränat dagligen för att orka med uppstigningen och inte gå upp ytterligare i vikt. Räddningskapseln är bara 58 centimeter vid.
Räddningsmanskap. Först ner i gruvan åker en läkare som undersöker gruvarbetarna. Marindykare hissas ner för att visa hur räddningskapseln fungerar.
Uppresan. Två saker hotar under kapselfärden: kramp i muskler och medvetslöshet till följd av blodtrycksfall. De instängda har övat sig att pumpa med musklerna så att blod inte samlas i benen – känt knep bland stridspiloter.
Köordning. De psykiskt piggaste får åka upp först; de är bäst rustade att lösa problem på vägen och möta medieuppbådet som väntar. Därpå tar man de fysiskt svagaste och efter dem de mest vältränade. Allra sist åker arbetslagets skiftledare.
Glasögon. Före uppstigningen får gruvarbetarna svarta glasögon för att skydda ögonen som inte har sett dagsljus på mer än två månader.
Om ifall ... Skulle kapseln fastna på väg upp kan ”resenären” dela den på mitten och fira sig ner igen med den undre halvan.
Uppe. I fältsjukhus undersöks de räddade först. Sedan får de krama sina anhöriga, innan de förs till sjukhus. Troliga besvär: synproblem, eksem, svampinfektioner, luftvägsproblem, högt blodtryck – och chock, nu när allt är över.
Pressen. Vid räddningshålet väntar ett drygt tusental journalister från 193 medier och 33 länder. Retorikprofessorn Alejandro Pino har under ett par veckor tränat en grupp av de instängda i konsten att ge intervjuer.
Sedan. Psykologer kommer att spana efter posttraumatiska symtom. En av dem, Claudio Ibanez, tror att gruvarbetarna går stärkta ur detta: ”De får en mer positiv syn på livet.”
Källor: BBC, Spiegel m fl.