Enligt det norska tv-bolaget NRK handlar det om 251 287 telegram, i första
hand diplomatpost. Sex procent av dokumenten är hemligstämplade, 40 procent
är konfidentiella. De flesta är från 2004, men mindre en del är från
tidigare i år. Det dominerande ämnet sägs vara Mellanöstern. Men enligt
brittiska BBC avslöjas även diplomaters förtroliga åsikter om länder som
Australien, Storbritannien, Kanada, Ryssland och Turkiet.
Materialet publiceras klockan 23 i kväll, uppger flera medier.
En av de tidningar som har tillgång till Wikileaks material i förväg är tyska
Der Spiegel, som av misstag började publicera dokument redan på lördagen,
men snabbt drog dem tillbaka sedan man insett att man var för tidigt ute.
Övriga tidningar som har fått ta del av materialet är New York Times,
Guardian, Le Monde och El Pais.
För en tid sedan skrev Wikileaks grundare Julian Assange ett brev till USA:s
ambassadör i Storbritannien, Louis Susman, och frågade hur många personer
som kunde tänkas försättas i fara om Wikileaks publicerade de
hemligstämplade dokumenten.
"Oräkneliga" blev svaret. I ett brev till Assange skriver Harold Koh, jurist
på amerikanska utrikesdepartementet, att publiceringen kan försätta en rad
människor i direkt livsfara: diplomater, journalister,
människorättsaktivister, bloggare med flera.
Enligt BBC, som har tagit del av brevväxlingen, erbjöd sig Assange att
"redigera" materialet innan dokumenten lades ut på nätet.
"Vi kommer inte att förhandla om publiceringen av material som man har kommit
över på olagligt sätt" svarade Harold Koh och krävde att dokumenten skulle
återställas.
I oktober publicerade Wikileaks 400 000 dokument om den allierade krigföringen
i Irak.