Bushs politik gjorde ingen glad – utom den turkiske skofabrikanten som efter
attentatet fick så många beställningar på sin produkt att han blir förmögen.
Vad kan Barack Obama göra för freden?
Frågan är mer brännande än någonsin efter Israels våldsamma attack mot Gaza på
lördagen.
USA är världens enda supermakt och en fred i Mellanöstern är omöjlig om inte
Washington driver på.
Ska en ny president göra något måste det ske i början av hans ämbetsperiod.
Bara då är djärva initiativ möjliga.
Följaktligen är Barack Obama nu i färd med att svetsa samman sitt team för
Mellanöstern. Enligt vad som läckt ut i amerikanska medier blir det ett
särskilt sändebud för fredsprocessen mellan Israel och Palestina, ett annat
för de hyperkänsliga samtalen med Iran.
År 2009 blir avgörande för Mellanöstern. Inte minst för att det hålls så många
viktiga val.
Redan i januari är det lokalval i fjorton av Iraks arton provinser. Det
senaste året har våldet i landet minskat. Samtidigt pågår ett maktspel som
väntas bli intensivare i takt med att amerikanska och brittiska trupper dras
tillbaka.
I lokalvalen utmanar inrikesministern Jawad al-Bulani den USA-stödde
premiärministern Nuri al-Maliki. Förra veckan greps 24 poliser och
säkerhetsmän från inrikesdepartementet, anklagade för kupplaner mot
al-Maliki. Efter två dagar släpptes männen av al-Bulani – och hyllades som
”patrioter”.
Men efter helgens uppflammande strider i Gaza är det dit Obama först av allt
måste rikta uppmärksamheten. Konflikten mellan israeler och palestinier är
mer komplicerad än någonsin.
På den palestinska sidan bråkar rivaliserande Fatah och Hamas om när det ska
hållas presidentval. Den sittande presidenten Mahmud Abbas från Fatah hävdar
att det inte är dags förrän i januari 2010. Men Hamas anklagar Abbas för att
i strid med palestinsk lag ha flyttat fram valet, som borde ske redan i
januari 2009.
Något val i början av året lär det inte bli. Men Hamas vägrar erkänna Abbas
som legitim president efter den 9 maj, då hans mandatperiod enligt Hamas
löper ut.
Presidentposten är viktig. Det är med den palestinske presidenten som Israel
för samtal om fred.
Hamas segrade i parlamentsvalen 2006 och bildade regering under Ismail Haniya.
Men islamiströrelsen är terroriststämplad av västvärlden och hålls isolerad
i Gaza av Israel.
Förra veckan tog en halvårslång vapenvila slut. Hamas började åter skjuta
raketer och hota med att skicka nya självmordsbombare. Och nu har Israel
svarat med ett blodigt missilangrepp från luften. Politikerna i Jerusalem
diskuterar att än en gång ockupera den palestinska landremsan vid Medelhavet.
Det gör valet i Israel den 10 februari brännhett. Utgången kan bli avgörande
för såväl konflikten med Hamas som de hittills så fruktlösa
fredsförhandlingarna med Fatah.
Höken i valrörelsen är Likudledaren Benjamin Netanyahu, som hotat att en gång
för alla krossa Hamas. Han tycks inte heller särskild intresserad av att
kompromissa med Fatah.
Konkurrenten Tzipi Livni från Kadima kanske inte är någon duva. Hon är
utrikesminister i den regering som nu slagit till hårt mot Hamas i Gaza. Men
hon säger sig vara beredd att utrymma bosättningar på Västbanken och
fortsätta fredssamtalen med Fatah.
Barack Obama kommer som varje amerikansk president att stå bakom Israel. Men
med Tzipi Livni som premiärminister i Jerusalem ökar hans möjligheter att
ge förhandlingarna med palestinierna en skjuts framåt.
För israelerna är utgången av valet i Libanon i maj av stor vikt. Sommarkriget
mot Hizbollah i juli 2007 blev en snöplig historia för armén och regeringen.
Israels relationer till grannen i norr är ansträngda.
I parlamentsvalen i Libanon står premiärminister Fuad Sinioras västvänliga
regeringskoalition mot en ohelig allians mellan den kristne ledaren Michel
Aoun och shiamuslimska Hizbollah. En seger för oppositionen skulle såväl i
Israel som USA uppfattas som ett allvarligt bakslag för säkerheten i
regionen.
Hizbollahs främsta skyddsmakt är Iran, som förser rörelsen och dess ledare
Hassan Nasrallah med vapen och ideologiskt bränsle. Den iranske presidenten
Mahmoud Ahmadinejad har hotat utplåna staten Israel.
Men den 12 juni kan hans dagar vid makten vara räknade. Då hålls presidentval
i Iran. Landet är visserligen inte någon demokrati – bara kandidater som
godkänts av de religiösa mullorna får kandidera – men utmanaren, den förre
presidenten Mohammad Khatami, anses ändå stå för en mer reformvänlig linje
än Ahmadinejad.
USA har i flera år anklagat Iran för att skaffa kärnvapen i smyg. Iranierna
har svarat med att man bara utnyttjar sin rätt att bygga fredlig kärnkraft.
Såväl Israel som USA har hotat med bombattacker.
Med nya ledare i såväl Washington som Teheran kanske chansen för en öppning
ökar.