Nya Zeeland röstar om rätten att slå barn

Det kan innebära det första stora bakslaget i kampen mot barnaga. – Myndigheterna borde fokusera på verklig misshandel. Inte på smisk som en uppfostringsmetod, säger Bob McCroskie, chef på Family First, den drivande organisationen bakom kravet att Nya Zeeland river upp lagen från 2007 som förbjuder barnaga.
– Vi vill att smisk utan tillhyggen ska tillåtas. Om politikerna skulle få för sig att förbjuda föräldrar att utdela utegångsförbud skulle vi vara motståndare till det också, säger han till Sydsvenskan.

Förra året samlades 310 000 namnunderskrifter in. Därmed tvingades politikerna utlysa en folkomröstning.

Under tre veckor får öborna posta sina röster. Enligt en färsk opinionsundersökning vill 83 procent av invånarna tillåta smisk.

Folkomröstningen är endast rådgivande, men ett tydligt utslag gör det svårare för politikerna att bortse från den.
– Så den viktiga frågan är hur många som röstar, säger Bob McCroskie.

Sverige blev 1979 det första landet i världen att förbjuda barnaga. Därefter hände inte så mycket: endast Norge, Finland och Österrike följde efter på 1980-talet. Men sedan 1997 har antalet länder som förbjudit barnaga formligen exploderat.

Nya Zeeland kan bli först att dra tillbaka sin lag.
– Det vore djupt beklagligt om de skulle välja att gå mot strömmen, säger svenska barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

Men folkhälsoforskaren Staffan Janson, professor vid Karlstads universitet, menar att en lag i sig inte behöver ha så stor betydelse som många politiker vill tro.
– Det måste till en viss mognad i samhället först. Vad lagen gör är att staten legitimerar en utveckling som redan är på gång. Men att Nya Zeeland inte skulle vara moget har jag svårt att tro. Det här kan bli en ordentlig prestigeförlust för landet.

Samtidigt är linjen mot mindre våld i hemmen historiskt sett inte rak.
– Nej, det har gått upp och ner. Barn fick mycket stryk i svenska hem på 1800-talet medan bondesamhället verkar ha varit mildare. Det var mer social kontroll på föräldrarna då. Så utvecklingen är inte så spikrak som man kan tro.

Smiskförespråkarna på Nya Zeeland hävdar att ingen forskare lyckats visa att lite ”smacking”, som det kallas på ön, skulle vara dåligt för barn. Men det avvisar Staffan Janson bestämt:
– Barn som får mycket stryk mår sämre, och kommer ofta i bråk på annat håll. Men det främsta argumentet är att ingen lyckats visa att smisk är bra för barn.

Just svensk forskning och svenska erfarenheter av barnagalagen har blivit ett slagträ i debatten på Nya Zeeland – för båda sidor.
– Lobbyisterna här nere vill göra gällande att Sverige är paradiset på jorden. Men vi pekar på att fler barn omhändertas av myndigheterna i Sverige än i Nya Zeeland, säger Bob ­McCroskie.

Ett annat av hans favorit­argument är Nederländerna, som visserligen införde en lag 2007.
– De rankades av FN som det bästa landet i världen för barn att leva i, redan innan de förbjöd aga. Så varför behövdes en lag?

Den 21 augusti avslutas folkomröstningen.