Greklands premiärminister Giorgos Papandreou flög på fredagen till Luxemburg
för att slutförhandla ett nytt nödlån på drygt 30 miljarder euro. Men både
folket och oppositionen går emot budgetsaneringen.
EU och IMF ställer specifika villkor: att Grekland på tre år stärker
statskassan med 50 miljarder euro.
Men motståndet mot sparplanerna är stort – inte bara från den konservativa
oppositionen. Igår blockerades finansministeriet i Aten av det kommunistiska
PAME-facket. Demonstranterna hängde en jättebanderoll på fasaden och
tvingade de anställda att ta sig till andra regeringsbyggnader för att kunna
jobba.
Gatuprotesterna lär tillta innan EU-länderna sannolikt säger ja till
Greklandslånet på midsommarafton. Den 15 juni lamslås Grekland av ännu en
generalstrejk. Och enligt tyska tidningar varnar den amerikanska
underrättelsetjänsten CIA för militärkupp om våldet trappas upp på Atens
gator. I utlandet möter Papandreou kritik av motsatt anledning: grekernas
anpassning till dåliga tider går för långsamt.
Den grekiska staten spenderar fortfarande långt mer än vad den drar in.
Utlandsskulden fortsätter öka och utgör snart 160 procent av landets
bruttonationalprodukt. Alla greker skulle behöva arbeta gratis i nitton
månader för att betala av skulderna.
Papandreou blir överöst med goda råd från omvärlden. Sveriges finansminister
Anders Borg anser att han måste reformera pensionssystemet, Tysklands
förbundskansler Angela Merkel att han bör minska antalet semesterdagar,
ECB-chefen Jean-Claude Trichet att han snarast bör uppfylla vad han lovat.
Papandreou har redan höjt pensionsåldern till 63 år, sänkt löner och höjt
skatter. Men EU:s och IMF:s långivare pekar på att många sparåtgärder inte
har hjälpt.
En effektivare skatteindrivning skulle öka statsintäkterna. De har visserligen
ökat något, men ligger ändå tio procent under budget. Nu hotar EU och IMF
att låta egna förvaltare sköta indrivningen.
EU och IMF är också kritiska till att utförsäljningen av statlig egendom
förhalats. De ogillar att institutioner som andra EU-länder privatiserade på
1980-talet finns kvar i statlig ägo i Grekland. Detta ska dock ändras.
Enligt Papandreous senaste sparförslag ska han i ett första steg sälja den
grekiska postbanken, det statliga teleföretaget OTE Telekom samt
storhamnarna i Pireus och Thessaloniki. I steg två säljs spelbolaget OPAP,
energijätten PPC och affärsbanken ATE Bank.
De anställda protesterar genom strejker och maskningsåtgärder.
Ingen tror att åtgärderna räddar Grekland undan en bankruttmässig sits. Många
greker vill därför få till stånd en skuldsanering.
Men varken EU eller IMF skriver av några nödlån.
En skuldsanering skulle kunna uppmuntra irländare och portugiser att banta
sina mångmiljardlån och försätta franska och tyska storbanker i en svår
kris. En sådan kris skulle i Europa kunna få Lehman Brothers-konkursen – som
ju framkallade 2008 års globala finanskris – att framstå som en västanfläkt.