Sexhundra poliser i kravallutrustning satte in chockgranater och tårgas för
att driva ut dem ur byggnaden. Bosättarna svarade med att kasta ägg och
stenar. Ett dussintal skadades, både bosättare och poliser, varav en
allvarligt.
Israels försvarsminister Ehud Barak sade att han gav order om evakueringen
sedan alla försök att få bosättarna att frivilligt lämna den omstridda
byggnaden misslyckats, och att han inte tänker tillåta en liten och extrem
grupp att sätta sig upp mot statens auktoritet.
Spänningen har varit hög i området sedan Israels Högsta domstol den 16
november beslutade att bosättarna måste lämna huset, som de har ockuperat
sedan 2007.
Den israeliska militären har sällan haft bråttom att verkställa order om
evakuering av så kallade olagliga utposter, det vill säga bosättningar som
inte har godkänts av den israeliska staten.
Det har till exempel gått ett år sedan staten lovade domstolen att evakuera
Migron, den största av de cirka 100 utposterna.
Men den här gången fanns en oro för att oroligheterna skulle spridas över hela
Västbanken.
Tusentals bosättare har strömmat in i Hebron för att ge husockupanterna sitt
stöd, och den senaste veckan har deras våld mot palestinierna trappats upp
allt mer.
Talesmän för den palestinska myndigheten har varnat för att vandaliseringen av
moskéer och muslimska begravningsplatser kan utlösa hämndattacker, vilket
naturligtvis var bosättarnas syfte.
Palestinska upplopp skulle ge den israeliska armén händerna fulla och tvinga
dem att skjuta upp evakueringen av huset i Hebron.
Händelserna i Hebron utgör kulmen på ett år av tilltagande bosättarvåld. Under
de första sex månaderna anmäldes 429 attacker, jämfört med 551 under hela
2007.
Tal om evakueringar eller framsteg i fredsprocessen följs alltid av våldsamma
attacker. Bosättarna krossar fönster, välter bilar, förgiftar boskap och
bränner olivlundar, men drar sig heller inte för att misshandla israeliska
soldater.
Syftet är att avskräcka de israeliska myndigheterna från framtida
tvångsevakueringar.
Hittills har denna policy fungerat, även om den tilltagande laglösheten på
Västbanken utlöst ovanligt hårda reaktioner från både israeliska politiker
och militärer. Inom armén finns en oro för att man håller på att förlora
kontrollen över bosättarna, och i det israeliska samhället ser man med
stigande avsmak på de judiska extremisterna i framför allt Hebron.
Det israeliska politiska och militära etablissemanget har alltid visat flathet
mot bosättarna. Koloniseringen av Västbanken har understötts av både höger-
och vänsterregeringar. Enbart under det senaste året – jämsides med
fredsförhandlingarna i den så kallade Annapolis-processen – har nästan
åttatusen nya lägenheter byggts i det ockuperade Östra Jerusalem.
Det bor i dag cirka 290 000 israeler på Västbanken och ytterligare 260 000 i
Östra Jerusalem. Enligt internationell lag är alla de israeliska
bosättningarna olagliga, inte bara utposterna.