Över en natt fördubblades bensinpriset i Nigeria, från under tre kronor litern till sex kronor. De sparade pengarna skulle användas för att reparera vägar och kraftverk och för att förbättra utbildning och hälsovård, sade president Goodluck Jonathan.
Men de höjda bensinpriserna ledde till att transportkostnader sköt i höjden och de flesta varor blev dyrare. Omfattande demonstrationer och en storstrejk gjorde att regeringen förra veckan backade och återinförde en del av subventionerna.
Tvåba
rnsmamman Odutuyo Muibat har ställt fram sina handelsvaror: meloner, torkad fisk och malen peppar. Hon har varit torgförsäljare i 25 år, sedan hon var sju år gammal. Hon drabbades hårt av de slopade bensinsubventionerna. Problemen kvarstår, trots att livet långsamt återgått till det normala.
– Vi brukade betala 200 naira [8 kronor] för att transportera våra varor från den stora centrala marknaden till busshållplatsen här utanför. Nu måste vi betala 500 naira [21 kronor].
Också bärarna som transporterar varorna från busshållplatsen har höjt sina priser. Dessutom kostar varorna mer redan på centraltorget. Odutuyo Muibat har inget val, hon måste höja sina priser.
– Kunderna klagar och en del blir arga när de ser att en melonförpackning som brukade kosta 200 naira nu kostar 300. Många säger då att de inte har råd, eftersom allt annat också har blivit dyrare. Mina stamkunder får köpa på kredit.
Trots att regeringen har återinfört en del av subventionerna har priserna inte gått ner.
– Inget har förändrats. Det enda de sade på tv och radio när subventionen slopades var att bensinpriset skulle gå upp, inte att allt annat också skulle bli dyrare. Och nu ligger det kvar där.
Odutuyo Muibat litar inte på regeringens löften om att de sparade pengarna ska läggas på vägar, skolor och sjukhus.
– Vi som jobbar här på torget tror att de bara vill ha pengarna själva.
De flest
a ekonomer tycker att bränslesubventionen är skadlig för Nigerias ekonomi och skapar korruption. Mycket av det subventionerade bränslet återexporteras olagligt med stor vinst. Enbart förra året kostade subventionerna motsvarande 55 miljarder kronor – mer än statsbudgetens sammanlagda utgifter för hälsa, utbildning och jordbruk.
Eftersom det är mer lönsamt att ta hand om subventionerna vill ingen investera i raffinaderier som skulle kunna göra landet självförsörjande på bränsle.
Därför tycker en
del nigerianer att det skulle vara rätt att slopa subventionerna, om pengarna kan användas för att förbättra infrastrukturen. Frisören Jeremiah Okoko är en av dem.
Det högljudda surrandet och de vita avgaserna från en liten elgenerator är det första som välkomnar besökarna till hans lilla frisörsalong på en dammig gata i den ruffiga stadsdelen Bariga. Elnätet fungerar sällan och hela verksamheten är beroende av generatorn. Därför har höjda bränslepriser direkt lett till högre kostnader.
– Jag har höjt priset lite, från 200 naira till 250 [drygt 10 kronor]. Först vill kunderna inte betala, men när jag förklarar förstår de att det inte är mitt fel.
Jeremiah Okoko har inte sänkt priset för en klippning trots att bränslepriset nu har sänkts.
– Jag gör det inte, eftersom ingen annan gör det. Det är svårt att gå med vinst nu, och vi måste vara noga med pengarna. Jag gifte mig i december, men vi har inte råd att skaffa barn nu, vi måste vänta.
Ändå tyck
er Jeremiah Okoko att det skulle vara rätt att avskaffa subventionen helt.
– Det handlar om Nigerias framtid. Om regeringen ser till att elnätet fungerar, då blir vi mindre beroende av bensinpriset. Men många litar inte på regeringen. För att folk ska lita på regeringen måste vi först få ström.