Vad ligger bakom det massiva missnöjet?
– Dödsskjutningen förstärkte ett redan spänt förhållande mellan polis och
invånare. Sedan tiden med militärjuntan 1967-1973 ses polisen som en
repressiv kraft. Det finns till exempel tongångar inom polisen som tycker
att dödsskjutningen i lördags är försvarbar.
Hur förklarar du omfattningen av reaktionerna?
– Händelsen gav gnista åt ett stort latent missnöje med regeringen.
Arbetslösheten bland unga är upp mot tjugo procent. Och de unga som har jobb
betalas ofta väldigt lite. Folk med universitetsexamen kan tjäna 700-800
euro (7 300–8 300 kronor) i månaden.
– Plus lågkonjunkturen som kommer. Många förstår att de ärver en fattig
ekonomi. Generellt måste föräldrarna stötta sina barn ekonomiskt tills de är
30 år.
Finns det annat än missnöje bakom kravallerna?
– Vissa unga med rika föräldrar tar saker för givna. Till exempel att ha kul.
Att slänga sten på polisen kan för vissa grupper ses som något kul. Det är
vanligt att unga ockuperar en skola i några dagar och kräver en bättre
värld. Sedan går livet vidare. Det är som en mognadsfas.
Vilka grupper är aktiva i protesterna?
– Det är både folk med spontana reaktioner – många är arga och allmänt
missnöjda. Plus en stor grupp anarkister som är beredda på upplopp.
Tillsammans kan det bli explosivt.
Hur många aktiva anarkister finns det?
– Det finns också en grupp anarkister i Athen. Jag vet inte hur många exakt
men minst några hundra personer. Ett välspritt rykte är att vissa av dem har
kopplingar till brottslighet. Ett annat rykte är att även vissa poliser är
inblandade i brottslighet tillsammans med anarkister.
Även partier på vänsterkanten är med i protesterna. Har de något annat
motiv än missnöje med regeringen?
– Vissa fackförbund och den lilla vänsterkoallitionen Syriza försöker tjäna på
det de kallar för den sociala revolutionen. De kastar inga stenar men ordnar
demonstrationer som de kan ana kommer att urarta i upplopp. Däremot
kommunistpartiet är mån om att sköta demonstrationer fläckfritt och tillåter
inte våldsamheter.
Vad tycker du om regeringens agerande efter dödsskjutningen?
– De gav polisen order att inte konfrontera grupperna bakom upploppen efter
dödsskjutningen – för att inte riskera fler dödsfall. Därmed lämnade de
centrala Athen öppet för att sätta eld på.
Hur är regeringens ställning?
– Mycket svag. Den har varit inblandad i en serie skandaler redan. Nu upplever
folk att regeringen inte kan skänka ordning och trygghet åt dem.
Polisen i Sverige har ibland taktiken att kommunicera med protestgrupper
inför demonstrationer. Hur fungerar det i Grekland?
– Det finns inte kontaktpersoner i alla grupper. Det är annorlunda med
spontana samlingar människor där vissa dessutom bär mask.
Vad händer närmast?
– Problemet är inte löst. Regeringen är svag, lågkonjunkturen kommer och
missnöjet växer. Kanske faller regeringen om några månader, kanske senare.
Jag tror inte den utlyser nyval med tanke på sin nuvarande ställning.