LA PAZ. Olika undersökningar tydde på att Morales får mellan 62 och 63 procent
av rösterna. Den konservative kandidaten, förre guvernören Manfred Reyes
Villa, såg ut att få kring 23-24 procent.
Något officiellt valresultat väntas inte förrän under tisdagen, men allt talar
för att det blir en jordskredsseger för den sittande presidenten. Därmed kan
det också förväntas att relationerna med USA förblir fortsatt frostiga. I
fjol kastade Morales ut den amerikanske ambassadören och representanter för
DEA, en USA-myndighet som arbetar mot narkotikahandel och smuggling.
Bolivias regering har därefter anklagat USA för att försöka underminera
Morales ställning.
Ännu är det inte känt hur många platser Morales Rörelse för Socialism fått av
de 157 i kongressen, landets lagstiftande församling. Partiet dominerar
redan de två kamrarna, men målet är att få minst två tredjedelar av
platserna eftersom det skulle ge Morales ökat svängrum att genomföra
reformer.
Morales har starkt stöd bland Bolivias ursprungsbefolkning, som utgör uppåt 60
procent av invånarna. De har nu fått mer makt och självförtroende efter att
länge ha förtryckts av den minoritet som har europeiska rötter.
Den bolivianske ledarens bundsförvant och förebild, Venezuelas president Hugo
Chavez, förutspådde i söndags att de officiella resultaten skulle bekräfta "en
överväldigande seger för Morales och hans parti".
Morales har, liksom Chavez, genomfört en folkomröstning som ändrade landets
grundlag. Numera tillåter den att presidenten väljas för mer än en
mandatperiod.
I söndags antydde Morales att han har för avsikt att försöka stanna på
presidentperioden längre än de fem år som han sannolikt kan se fram emot
efter helgens val. Han menar att det krävs decennier av styre för att han
ska kunna genomföra sin "revolution".
Om Morales ställer upp och vinner nästa presidentval 2014 kan han stanna vid
makten till 2020. Men ett sådant perspektiv har skapat oro bland de rika
jordägarna i det blomstrande östra Bolivia, där det också finns stora
naturgastillgångar.
Bolivianer som inte hör till ursprungsbefolkningen har inte gynnats av Morales
reformer, som bland annat reglerat hur mycket mark någon får äga och
nationalisering av energi- och telekommunikationsföretag.
De fruktar nu att kongressen kommer att klubba igenom en lag som ger
ursprungsbefolkningens samhällen rätt till självstyre. Det har redan tolkats
som att ursprungsbefolkningen får rätt att beslagta mark som har andra
ägare.
Spänningarna mellan presidentens anhängare och oppositionen urartade i dödligt
våld i fjol, men våldet har avtagit något efter en folkomröstning som
slutade med att Reyes Villa och andra "upproriska" guvernörer
förlorade makten.
Reyes Villa står nu också inför ett fängelsehot sedan Morales anklagat honom
för korruption. Uppgifter har gjort gällande att den förre guvernören har
köpt en flygbiljett för att kunna fly ut ur landet.