TEL AVIV. Kinneret Yifrah växte upp i en religiös judisk bosättning på Västbanken. Där klädde hon sig enligt traditionella föreskrifter i ankellånga kjolar och långärmade blusar. I skolan fick hon lära sig laga mat, städa och sköta barn på skolans ”familjelektioner”.
Idag är hon entreprenör i storstaden Tel Aviv.
– Jag ogillade det religiösa livet redan som barn, med minutiösa regler om allt från klädsel till mat. Jag var för olydig och tvivlade på Gud. Dessutom är tre av mina fem syskon sekulära så jag visste att det finns ett alternativ, säger hon.
För ortodoxt religiösa bestämmer könet hela livet.
– Man lever enligt strikta föreskrifter och seder om vad som är förbjudet, tillåtet och förväntat av en som man och kvinna.
Kvinnor måste genomgå reningsritualer i samband med menstruationen och de utestängs från en rad religiösa påbud som gäller för män.
– Innan jag lämnade bosättningen hade jag aldrig rört vid någon man förutom mina släktingar, eftersom det är förbjudet att ens skaka hand med det motsatta könet. Flickor och pojkar umgicks knappt. Vi gick i olika skolor och fritidsgrupper och satt åtskilda under religiösa ceremonier.
Vid 18 års ålder gick Kinneret med i flygvapnet, trots att religiösa kvinnor oftast bara har civiltjänst i armén. Där fick hon sin första inblick i det sekulära samhället.
– Sedan fanns ingen återvändo. Efter militärtjänsten studerade jag sociologi vid Tel Avivs universitet, Israels mest radikala institution. Det ändrade min syn på politik, religion och könsroller.
Ortodoxa kvinnor kan göra karriär, men oftast i yrken som är en förlängning av den traditionella, vårdande kvinnorollen, som lärare och inom vården.
– De jobben anses okej eftersom de tillåter kvinnor att sätta hemmet, mannen och barnen först.
Även i det sekulära samhället lever könsrollerna kvar, påpekar Kinneret Yifrah.
– Få israeliska män tar pappaledigt. Skillnaden är att ojämlikheten anses vara en brist, något man bör avskaffa.
I vissa avseenden tycker hon att sekulära kvinnor är mindre fria än de religiösa.
– På bosättningen växte vi upp utan någon som helst uppfattning om kroppsideal och utseende. Pressen att alltid se bra ut existerar inte där.