”Jag vann mot regimen trots att jag var fängslad”

Världen.
För två veckor sedan frisläpptes en av Syriens främsta oppositionella, Kamal al-Labwani, efter sex års fången­skap. Nu deltar han i protesterna mot regimen. – När jag såg demonstranterna glömde jag alla år i fängelset, säger han.

DAMASKUS. Han demonstrerade tillsammans med sin familj i hemstaden Zabadani, fem mil utanför Damaskus. Det var fredag och folk samlade sig till protester efter fredagsbönen.

– Jag träffade alla människor som jag tidigare känt men som jag glömt namnen på. Alla minnen kom tillbaka. Jag mindes dem som rädda. När jag nu såg dem demonstrera kändes det som att jag skulle kunna flyga. Det var en sensation, berättar han via Skype.

När upproren inleddes i mitten av mars satt Kamal al-Labwani i Adrafängelset utanför den syriska huvudstaden. Han fylldes av stolthet när han först fick höra att folk gett sig ut på gatorna för att protestera.

– Jag kände att jag inte förlorat mitt folk under tiden i fängelset. Jag vann mot regimen trots att jag var fängslad.

En dag dök hans tjugoårige son Omar upp i Adra och hölls kvar i två veckor. Omar hade tillsammans med resten av familjen deltagit i demonstrationer. Hans systrar lyckades fly men han själv greps av armén.

– Jag blev väldigt stolt över att se min son där. Han stödjer mina mål och vad jag tror på, säger Kamal al-Labwani.

Un der hösten kom nyheten som familjen al-Labwani väntat på i åratal: president Bashar al-Assad utlovade amnesti. Över tusen fångar släpptes, och Kamal al-Labwani var en av dem. Ett propagandatrick, säger han om amnestin.

Efter frisläppandet hittade han inte hem. Han var tvungen att fråga efter vägen.

– Jag känner mig som en gäst i mitt eget hem, att jag snart ska tillbaka till fängelset.

Dagarna i f rihet ägnar han mest åt att skriva, något han saknat oerhört under fängelseåren. När Sydsvenskan pratar med honom håller han på att slutföra sin första bok om de syriska upproren.

– Där tar jag upp de viktigaste sakerna när det gäller landets framtid och nya författning. Jag hoppas på ett modernt, liberalt och demokratiskt land. Jag hoppas också på en reform inom islam, att den blir mer förenlig med en liberal ideo­logi.

Han är övertygad om att regimen kommer att falla. Han tror inte på farhågorna om inbördeskrig. Folk är alldeles för medvetna om situationen i Irak, förklarar han. Inte heller ser han någon risk med ett islamistiskt maktövertagande.

– När vi får fria val i landet kommer vi att se nya partier bildas. Vi kommer att se unga personer med nya idéer. Den riktiga revolutionen står de unga för. De kommer att förändra mycket i det här landet.

– Tack pappa, säger sonen Omar, som sitter bredvid och följer samtalet.

Omar förklarar varför han deltar i upproren:

– När vi ser friheten i Egypten och Tunisien samtidigt som vi syrier inte har någon möjlighet att säga eller göra vad vi vill, så får det oss att vilja kämpa mot förtrycket. Och vi kommer att fortsätta. När man väl känt lukten av frihet kan du inte sluta.

Kamal al-Labwani med sin dotter Hind (till höger honom) och sin son Omar (längst till vänster). Lama och Osama är hans systers barn. Han säger att han är orolig för att det ska hända hans familj något. ”Situationen är väldigt farlig. Varje gång någon av oss rör oss på gatorna eller åker någonstans kommunicerar vi varje minut för att veta var vi befinner oss.” Foto: Privat

Fängslad i nio år de senaste tio åren

Kamal al-Labwani är en 54-årig syrisk läkare och konstnär som i många år varit en del av den syriska oppositionsrörelsen. Han grundade ”the Syrian Liberal Democratic Union” 2001 och gick med i vad som brukar kallas Damaskusvåren.

På grund av sin politiska aktivitet har han suttit i fängelse under nio av de senaste tio åren.

Han greps första gången i september 2001 efter att ha deltagit i ett politiskt möte hemma hos politikern Riad Seif. Han dömdes till tre års fängelse för ”anstiftan till väpnad revolt”.

I november 2005 var det dags igen. Han greps på Damaskus flygplats efter att ha varit i USA och Europa och pratat med journalister, människorättsaktivister och politiker om läget i Syrien. Han dömdes till totalt femton års fängelse i två olika omgångar, bland annat anklagad för att ”kommunicera med ett främmande land för att få det att attackera Syrien”.

Under sitt senaste fängelsestraff har han misshandlats och i perioder suttit isolerad i en liten underjordisk cell, berättar han.

Den 15 november i år släpptes han ur fängelset. Totalt frisläpptes 1 180 fångar efter beslut av landets president Bashar al-Assad. Enligt Amnesty är det svårt att veta hur många politiska fångar som fortfarande sitter i syriska fängelser eftersom människorättsorganisationer inte släpps in i landet

Författare: Sydsvenskan
Publicerad 1 december 2011 06.31
Uppdaterad 1 december 2011 06.31

Världen
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu