WASHINGTON. Det blev en rivstart för USA:s nya president Barack Obama, första
dagen på jobbet.
Obama ringde flera ledare i Mellanöstern och stoppade rättegångar i Guantanamo
i 120 dagar för en översyn.
På sin första arbetsdag som USA:s president ringde Barack Obama till en rad
nyckelpersoner i Mellanöstern och lovade att arbeta aktivt för att
åstadkomma fred.
Obama talade med palestiniernas ledare Mahmud Abbas, Israels premiärminister
Ehud Olmert, Egyptens president Hosni Mubarak samt Jordaniens kung Abdullah,
sade Vita huset.
Redan vid tiotiden på morgonen var Barack Obama tillbaka i rampljuset, längst
fram i bänkraderna i National Cathedral i Washington.
Vid sin sida hade han hustrun Michelle och USA:s nya vice president Joe Biden.
Då han stod där hade han dock redan hunnit med sitt första tyngre beslut som
president, som såg ut som ett tydligt tecken på att USA och omvärlden på
onsdagen vaknade upp i en ny politisk era.
Obama har riktat en begäran till specialdomstolarna på Guantanamo om att
stoppa pågående rättegångar i 120 dagar för att möjliggöra en granskning av
systemet och de omstridda rättsprocesser som inletts.
Begäran föll i god jord, såg det ut som. Redan vid lunchtid hade domare lagt
två rättegångar mot totalt sex personer på is till i maj. Fem av de
misstänkta påstås ha varit med och planerat terroristattackerna mot USA den
11 september.
Försvarshögkvarteret Pentagon kungjorde att en total översyn av förhållandena
i Guantanamolägret nu ska göras och att direktiv väntas från Vita huset inom
kort.
Nästan 800 personer, anklagade för att vara ”olagliga stridande”, har förts
till Guantanamo sedan lägret öppnades i januari 2002. Bara tre av dem har
därefter kunnat dömas för brott i domstol, medan över 500 har försatts på
fri fot.
Obamas första dag på jobbet handlade samtidigt till stor del om bistra
ekonomiska realiteter.
Tisdagen, då han svor presidenteden inför kanske två miljoner människor på The
Mall i centrala Washington, blev en rysare på Wall Street, med ledande index
ned med 4–5 procent.
Vad som spökar är den nya våg av finansoro som tilltagit i styrka inför Obamas
tillträde. Nya skräcksiffror från rader av storbanker hotar att fördjupa
kreditfrossan och förlänga den recession presidenten lovat att ta sig an.
Jättebanker som Citigroup och Bank of America rasade med 20 respektive 29
procent.
Enligt bedömare berodde rasen på att investerare till följd av maktskiftet i
Vita huset nu känner sig osäkra på hur långt förstatligandet av USA:s
banksektor ska gå.
Samtidigt fortsatte grillningen av Timothy Geithner, som Obama vill ha som
finansminister, i senaten.
– Det kommer att ta tid och kräver åtgärder som vi inte har sett på flera
generationer, sade Geithner inför det utskott som leder granskningsarbetet.
Geithner bad samtidigt offentligt om ursäkt för att han under en tid betalat
för lite skatt, vilket uppdagades när kongressens inledde granskningen.
För att vända den ekonomiska utvecklingen planerar Obama ett stimulanspaket på
825 miljarder dollar vid sidan av de hundratals miljarder som finns kvar i
Tarp, det särskilda stödpaket till finanssektorn som Bush tog fram.