När EU-ländernas stats- och regeringschefer i dag möts i Bryssel lär det bli
nya fördömanden av ryssarnas invasion av Georgien – men inga hårda
ekonomiska sanktioner.
Just nu har varken Ryssland eller de stora länderna i Europa något intresse av
att konflikten mellan öst och väst trappas upp.
Syftet med dagens extra toppmöte är att de 27 EU-staterna ska enas om ett svar
på Rysslands agerande i Georgien. Det blir inte lätt. Trots att unionen har
bestämt att föra en gemensam utrikespolitik drar länderna åt olika håll så
fort det hettar till.
Kriget i Georgien är inget undantag.
Vad som hände på marken är alla överens om: Georgien attackerade Sydossetien
militärt i ett försök att ta kontroll över utbrytarrepubliken. Ryssland
svarade med en invasion som nådde nästan ända fram till Tbilisi. Därefter
erkände Moskva såväl Sydossetiens som den andra utbrytaren Abchaziens
självständighet.
Nu är frågan hur EU ska agera för att inte Ryssland ska slå till mot ett
grannland igen. Om konflikten med Georgien orsakade en storm skulle en rysk
invasion av Ukraina utlösa orkan över Europa.
Precis som Sydossetien formellt tillhör Georgien är Krimhalvön, med sin ryska
folkmajoritet, en del av Ukraina. I Sevastopol har den ryska
Svartahavsflottan sin bas. Men efter kriget i Georgien har Ukrainas
västvänlige Viktor Jusjtjenko uppmanat ryssarna att förbereda en stängning
av basen.
Bland andra Frankrikes utrikesminister Bernard Kouchner har varnat för att Moskva
kan ha liknande planer för Krim som för Sydossetien.
Men i en intervju med det tyska tv-bolaget ARD i helgen försäkrade Rysslands
premiärminister Vladimir Putin att så inte är fallet: ”Vi har erkänt det
moderna Ukrainas gränser för länge sedan.”
Under lördagen och söndagen gick telefonerna varma mellan Moskva och
de europeiska huvudstäderna.
Tyskland är det EU-land som varit mildast i sina uttalanden mot Ryssland. Det
beror på tyskarnas starka beroende av import av rysk gas och olja. Enligt
tyska medier har förbundskansler Angela Merkel ägnat helgen åt att bearbeta
ledarna i Polen och andra fd kommunistländer som känner sig hotade av den
ryska björnen och vill att EU ska drämma i med storsläggan. Hennes budskap
har varit tydligt: EU måste tala med en mun och inte öka spänningen i onödan.
Samtidigt träffade utrikesminister Frank-Walter Steinmeier sin ryske kollega
Sergej Lavrov och enades om att gjuta olja på vågorna. Något hot mot de
gamla sovjetrepublikerna som nu är medlemmar i EU finns inte, lovade Lavrov.
”Nu måste EU spela en balanserad roll så att vi kan återgå till förnuft och
ansvar”, förklarade Steinmeier.
Lite kärvare tongångar hördes från London. Efter ett telefonsamtal med
Rysslands president Dmitrij Medvedev skrev premiärminister Gordon Brown i
tidningen Observer: ”Mitt budskap till Ryssland är enkelt. Om ni vill vara
välkomna i organisationer som G8, OECD och WTO måste ni acceptera att med
rättigheter följer ansvar.”
Att utestänga Ryssland från dessa organisationer är en åtgärd som bland annat
USA hotat med.
Vid dagens toppmöte i Bryssel väntas EU åter fördöma invasionen av Georgien
och kräva en rysk reträtt från georgiskt territorium. Men de stora
EU-länderna vill samtidigt öppna för en normalisering av relationerna med
Ryssland. I november stundar ett toppmöte mellan Ryssland och EU om framtida
samarbete.
Vid Natos toppmöte i december hoppas Georgien och Ukraina få klartecken att
bli medlemmar i militäralliansen. Rysslands reaktion på ett sådant beslut
blir ett test på om Putin talade sanning i helgen.
En helt annan sak är om Ukraina någonsin blir medlem i EU. Det är ett mål för
landets regering. Men EU är splittrat även på den punkten.