Överst på agendan för de regionala politiker som väntas ta över styret i Baskien efter dagens val står kravet om självständighet. Den politik de lovat genomföra ska leda till en folkomröstning och en självständighetsförklaring.
Den ekonomiska krisen är på väg att spräcka den spanska statsbildningen. Den 11 september marscherade en och en halv miljon människor genom den katalanska huvudstaden Barcelona med kravet att Katalonien ska lämna Spanien och bilda en egen stat.
Stärkt av den stora uppslutningen flyttade den katalanska regeringschefen Artur Mas fram regionalvalet.
Redan den 25 november går katalanerna till valurnorna. Resultatet kan betraktas som ett besked om vilket stöd separatisterna har.
Tre av fyra katalaner vill ha en folkomröstning om frågan om självständighet, visar den senaste opinionsundersökningen. Drygt hälften av invånarna är för en separation medan den andra halvan vill ha ökat självstyre men ändå ingå i Spanien.
Katalanerna vill inte längre betala skatt till den spanska statskassan.
Minnet av vad som hände när det forna Jugoslavien splittrades skrämmer. Men både de baskiska och katalanska separatisterna vill finnas kvar inom EU och de vill uppnå sin självständighet på fredlig väg genom folkomröstningar. Separationen mellan Tjeckien och Slovakien är det exempel de pekar på.
I Baskien har det redan genomförts ett försök till folkomröstning för två år sedan men det stoppades då av centralmakten i Madrid.
I Baskien har separatismen alltid haft starkt stöd. Sedan ETA upphörde med sitt våld för ett år sedan har en ny framtidstro fått fäste.
Allt fler basker säger sig nu vara redo att lämna Spanien.
Valet i dag kommer därför enligt samtliga opinionsundersökningar att ge en förkrossande majoritet till de baskiska nationalistpartierna. Störst blir PNV som är ett borgerligt baskiskt nationalistparti, men valets stora vinnare kommer att bli det radikala nationalistpartiet Bildu som står nära terroristorganisationen ETA.
PNV:s ledare Iñigo Urkullu kan tvingas bilda minoritetsregering med stöd av Bildu.
I dag är det även regionval i Galicien som också har status som historiskt landskap i Spanien.
Men där är stödet för självständighet svagt. Galicien är en fattig region som inte skulle tjäna något på att bli självständigt.
Den galiciska befolkningen är traditionellt konservativ och ser sig själva som en del av det gamla Spanien.
General Franco kom till exempel från Galicien liksom nuvarande konservative regeringschefen Mariano Rajoy.
Baskien är däremot Spaniens rikaste region och har inte heller drabbats lika hårt som övriga landet av skuldkrisen.
I det säregna hörnet av Europa bor lite drygt två miljoner människor. Näringslivet genomsyras av vad som kan jämföras med Gnosjöanda, det finns gott om jobb på de små industrierna. En stor del av sina affärskontakter har baskerna alltid haft norrut mot Frankrike och England.
Katalonien skulle med drygt sju miljoner invånare som självständig stat bli större än Danmark. Här är näringsliv och samhälle djupt sammansvetsat med Spanien vilket fått det katalanska näringslivet att öppet ta avstånd från separatismen.
Spanien är ett av få europeiska länder som inte erkänt Kosovo. Och den spanska centralregeringen har också sagt att de inte kommer att gå med på att Katalonien och Baskien blir medlemmar i EU om de skulle utropa självständighet.