Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Sex frågor och svar om talibanerna i Afghanistan

Sex frågor och svar om talibanerna i Afghanistan

Vilka är talibanerna?
Åren efter att Sovjetunionen lämnat Afghanistan (1989) var landet i kaos och olika krigsherrar stred om makten. Talibanerna växte ur en islamistisk studentrörelse i sydost, ledd av mulla Omar. De blev successivt fler och tog makten i Kabul 1996. Året därpå avskaffade de republiken och utropade ett emirat.

När talibanerna kom till makten såg många afghaner dem till en början som en befrielse från krigsherrarnas kaotiska och våldsamma styre. Talibanerna erbjöd bland annat så kallad "snabb rättvisa" (swift justice), till skillnad från det genomkorrupta och långsamma regionala rättsväsendet.

Talibanregeringen störtades av USA-koalitionen i december 2001. Många ledare, bland dem mulla Omar, flydde till Pakistan.

När USA invaderade Irak, återerövrade talibanerna makt i Afghanistan, särskilt i söder. De starkaste talibanfästena finns i dag i bergen längs gränsen mot Pakistan.

Hur finansierar de sin verksamhet?
• I många provinser måste invånarna betala tionde.
• Utländska donationer från privatpersoner och organisationer. Den pakistanska militära underrättelsetjänsten, ISI, finansierar vissa talibanfraktioner.
• Opiumsmuggling - antingen egen eller genom att kräva skatt av andra smugglare.

Vad går presodent Karzais senaste "fredstrevare" ut på?
Vid en konferens i London den 28 januari presenterade Karzai en ny strategi, som går ut på att omvända talibanernas fotsoldater. De som "hoppar av" ska bland annat få utbildning och en rad sociala förmåner.

Ett syfte är att så split i talibanrörelsen och fånga förtroendet hos lokala makthavare. Ett annat är att sortera ut "samarbetsvilliga" talibaner och slå hårt mot resten.

Bakgrunden är en insikt om att kriget mot talibanerna inte går att vinna militärt till 2011. istället bjuds utvalda talibanledare till förhandling om hur makten i landet se ut när en ny regering bildas.

Vilka talibaner tänker Karzai förhandla med?
Oklart. FN:s "svarta lista" (http://bit.ly/b2pq51) innehåller sannolikt flera tänkbara förhandlingsparter. Mulla Omar har krävt att de cirka 140 namnen på listan stryks och att sanktionerna mot dem hävs. Många av personerna har tidigare haft höga poster i talibanregeringen.

Dagen före Londonkonferensen lyfte FN sanktionerna för fem personer på "svarta listan", som haft höga positioner i den tidigare talibanregeringen:
• Wakil Ahmad Muttawakil - talibanregimens sista utrikesminister och mulla Omars personlige sekreterare.
• Faizl Mohammed Faizan - f d vice finansminister
• Abdul Hakim Monib - f d vice minister för gränsfrågor.
• Mohammad Musa Hottak - f d vice planeringsminister.
• Shams-ul Safa Aminzai - f d pressofficer

Situationen för kvinnor i Afghanistan är bland de sämsta i världen. Karzai har lovat att förbättra detta. Går det om det sitter talibaner i regeringen?
- Det kan inte bli fred så länge kvinnors liv kantas av våld, eller så länge våra barn inte kan gå till skolan, så länge vi inte kan gå ut på gatan utan att frukta att utsättas för syraattacker, sade , i samband med Londonkonferensen.

Londonkonferensen i januari hade inte en enda inbjuden representant för kvinnors rättigheter. Mary Akrami, ledare för Afghan Women Skills Development Centre, och flera med henne, bland annat FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM), lyckades ändå sno åt sig lite av mediernas intresse med ett gemensamt uttalande.

De poängterade bland annat det omöjliga i att bilda en fungerande regering så länge hälften av befolkningen inte får vara med och bestämma:
"Afghanska kvinnor har mest att vinna på fred och mest att förlora på alla former av uppgörelser som innebär att man kompromissar med kvinnors mänskliga rättigheter".

– Om Karzais strategi drivs igenom tror jag att vi kommer att se ett Afghanistan med stora regionala variationer i framtiden när det gäller kvinnors situation, säger den brittiske författaren, journalisten och Afghanistanexperten Nick Fielding.

– I vissa provinser, där kvinnor redan spelar en aktiv roll i det lokala styret, blir det nog gradvis bättre. Men i andra delar kommer kvinnornas situation att förbli dålig eller till och med försämras.

Just nu koncentreras striderna mot talibanerna till de södra delarna av Afghanistan. Hur ser det ut i norr, där de svenska soldaterna befinner sig?
En del experter har länge hävdat att koncentrationen på södra Afghanistan har varit fel, eftersom det finns problem med talibaner även i norr. De flesta och majoriteten av de mest tongivande talibanledarna och deras klaner finns visserligen i söder, mot gränsen till Pakistan.

Å andra sidan har talibanerna i norr en väldigt stark folklig förankring i vissa regioner. oroligheterna i norr handlar heller inte lika mycket om en ideologisk strid mot USA och dess allierade, utan snarare om historiska etniska dispyter om mark och äganderätt, mellan framför allt pashtuner och tadjiker.

Under sent 1800-tal "planterades" pashtuner från söder i byarna i norr, som ett sätt för den pashtundominerade centralregeringen att utöka sitt inflytande i norr. Pashtunerna tog över mark och egendom som ägdes av bland annat tadjiker. Under kriget mot Sovjet på 1980-talet flydde många pashtuner till exempelvis Pakistan, varpå de tadjikerna i norr tog tillbaka hus och mark som de tidigare förlorat.

När Sovjet lämnade Afghanistan och pashtunerna så småningom återvände blev det såklart bråk - som de lokala och korrumperade rättsväsendet inte klarade av att hantera. klarade. Många pashtuner vände sig till talibanerna (som är en i huvudsak pashtunsk organisation) och bad om hjälp. Talibanerna erbjöd "snabb rättvisa" i utbyte mot pashtunernas lojalitet.
– Att dessa dispyter fortfarande inte har blivit juridiskt lösta är en kanske främsta orsaken till att pashtunerna i norr fortfarande stöder talibanerna, säger Nick Fielding.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu