Sista paret ut från klubben

Världen.
”Folk kom i busslaster för att dansa och festa här”, säger Abel i det sydspanska samhället Espera. Men den ekonomiska krisen förändrade utelivet.

Abel Chacon Jurados, 29, bär fortfarande en keps med sin förra arbetsgivares, Multialquiers, varumärke.

Han berättar om sina elva år i byggbranschen: Det var han som fick köra de tyngsta maskinerna på byggplatserna. Han tjänade bra. När helgen kom förvandlades den stolte maskinföraren till nattens diskohjälte i Espera, ett litet samhälle 
söder om Sevilla med 4 000 invånare.

Abel var discjockey på Chic, Esperas enda diskotek.

– Studenter och andra unga kom hit från hela regionen för att dansa sig igenom natten. Varje helgkväll var det minst 600 personer där inne, berättar Abel.

Han pekar på något som liknar en tom lagerhall med söndertrasade markiser på den bruna fasaden.

Det var där, vid dj-båset, som Abel en natt träffade sin fästmö, Natalia Gracias.

Tillsammans köpte de i maj förra året sitt drömradhus i ett av samhällets splitternya bostadskvarter: 90 kvadratmeter stort i tre plan, med en liten terrass högst upp. Priset var en dryg miljon svenska kronor, närmare 7 000 kronor i månaden.

Naturligtvis skulle de gifta sig och skaffa barn med en gång. Den tänkta barnkammaren ligger på andra våningen. Den är tom. I hela huset finns bara några stolar, en strykbräda och en ny, knappt uppackad soffa som fortfarande har prislappen kvar.

– Soffan fick vi i present. Men vi har inte råd att 
gifta oss längre eller att inreda vårt hus, berättar 
Natalia.

I barnkammaren har hennes bror installerat sin tatuerarutrustning för att försöka att tjäna några 
extra euro.

– Jag bor kvar hos mina föräldrar och tre bröder. Och Abel bor hos sin pappa, säger Natalia.

Hennes få och oregelbundna städtimmar i 
Sevilla en timme bort täcker knappt kostnaderna för bilen.

Abel och Natalia var ett av de sista paren som uppstod under Esperas partykvällar. När arbetslösheten sköt i höjden i Spanien i allmänhet och i Espera i synnerhet (80 procent arbetslöshet) stängde diskoteket.

På stadens många kaféer sitter nu bara enstaka kunder och kommenterar livet och fotbollen.

– Idag bjuder folk hem varandra på middag istället. Man umgås också mer 
i familjen, säger Natalia.

– Eller så träffas man på gatan och diskuterar kvällen igenom, säger Abel.

Relaterade artiklar

Författare: Magnus Falkehed
Publicerad 5 maj 2009 14.41
Uppdaterad 5 maj 2009 14.41

Världen
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu