WASHINGTON. Efter hårt tryck på demokraternas två sista senatorer som motsatte
sig sjukförsäkringsreformen, fick förslaget natten till söndagen de 60
nödvändiga rösterna. 39 republikanska senatorer röstade emot, en lade ned
sin röst.
De två sista demokratiska motståndarna, Mary Landrieu från Louisiana och
Blanche Lincoln från Arkansas, gick på lördagen med på att följa
partilinjen. Men de gjorde det med tillägget att de kan komma att rösta emot
reformen vid den slutgiltiga omröstningen i senaten. Båda kommer från
konservativa sydstater där motståndet mot sjukförsäkringen är kompakt.
Beskedet visade att Vita husets och senatens majoritetsledare Harry Reids
riskfyllda spel att få till stånd den reform som enligt de demokratiska
senatorernas förslag kostar svindlande 848 miljarder dollar — drygt 5 800
miljarder kronor — den närmaste tioårsperioden verkar ha lyckats.
Senatorn Judd Gregg sade att ett lagförslag som klarar av en första omröstning
nästan alltid blir till lag.
Reids förslag, som är på 2 047 sidor, ligger därmed under Obamas övre tak på
900 miljarder dollar. Reformen ska bland annat bekostas genom förändringar
av den nuvarande sjukförsäkringen Medicare, nya skatter och avgifter samt
genom en femprocentig skatt på skönhetsoperationer.
Republikanerna har sagt sig vara beredda att fortsätta bekämpa reformen, som
de anser ger staten allt för mycket makt och inflytande över sjukvården.
Redan tidigare har kongressens representanthus med knapp marginal röstat
igenom förslaget. Vid ett slutgiltigt ja i senaten, ska de två förslagen
jämkas för att sedan skickas till Vita huset. Sedan återstår bara Barack
Obamas vänsterhänta signatur.