En opinionsstorm tvingade miljardären Joe Ricketts till reträtt från en planerad smutskastningskampanj mot president Barack Obama. Men konservativa USA-miljardärer lägger ändå väldiga belopp på att påverka årets presidentval.
Pengar har alltid talat i amerikansk politik men nu är röstläget högre än på mycket länge. Det beror inte bara på att de stora förmögenheterna blivit fler utan än mer på att USA:s högsta domstol öppnat dörren för rika bidragsgivare att övertyga väljarna att rösta på en viss kandidat. Sedan förra valet 2008 har HD i ett omstritt beslut hävt regleringar som begränsat möjligheterna att ge pengar till valkampanjer.
Det är något som nu utnyttjas och som också förändrar spelreglerna i årets valrörelse. Även om det fortfarande inte går att ge hur mycket pengar som helst direkt till en valkampanj är det nu fritt fram att föra över pengar till den typ av formellt fristående politiska aktionsgrupper som kallas Super-PAC:s. I praktiken kan dessa propagera ohöljt för en viss kandidat utan att denne behöver ta något ansvar. Väljarna som tar emot budskapet i tv eller i andra kanaler märker sällan någon skillnad mot den vanliga politiska reklamen.
Det händer någon gång att en miljardär själv försöker ge sin in på den politiska arenan. Meg Whitman, tidigare vd för Ebay och nu för Hewlett-Packard, gjorde ett misslyckat försök att bli republikansk guvernör i Kalifornien. Men de flesta verkar hellre bakom kulisserna.
Alla miljardärer som nu öppnar plånboken är inte republikaner. Superinvesteraren Warren Buffett klev in i valrörelsen på Obamas sida när han förklarade att förmögna individer som han själv borde betala mer i skatt. George Soros, som spekulerat ihop enorma belopp på finansmarknaderna, ger stora bidrag till ändamål som gynnar demokraterna.
Men det är ändå uppenbart att det är många rika högerrepublikaner som nu är beredda att ta av sina förmögenheter för att få bort Barack Obama från Vita huset. Bröderna David och Charles Koch har under en längre period gett mer än 100 miljoner dollar för att nå konservativa politiska mål. Under de republikanska primärvalen tidigare i år kunde Newt Gingrich hålla liv i sin kampanj bara tack vare mångmiljoncheckar från Sheldon Adelson, en miljardär som gjort sin förmögenhet på kasinon. Andra ger generöst till republikanska super-PAC:s som samlar in pengar med det enda syftet att ersätta president Obama med Mitt Romney.
Men även den blivande republikanske presidentkandidaten tyckte det gick för långt när det blev känt att Joe Ricketts beställt en reklamkampanj mot Obama för 10 miljoner dollar. Avsikten var att på nytt koppla Obama till hans förre pastor, den kontroversielle svarte Chicagopredikanten Jeremiah Wright som uppmärksammades för sina oförsonligt USA-kritiska uttalanden redan i valrörelsen 2008. När planen läckte ut i förväg utlöstes en proteststorm. Den fördömdes som rasistisk och hatisk, krav restes om bojkott mot affärsintressen kontrollerade av Joe Ricketts, en miljardär från Nebraska som grundat mäklarfirman TD Ameritrade och också äger basebollaget Chicago Cubs.
Även Mitt Romney tog avstånd. Som mormon vill han helst undvika att religionsfrågor lyfts fram i valrörelsen och en kampanj som exploaterar rasmotsättningar riskerar att störa bort de mittenväljare han nu måste nå. För Ricketts var det bara att dra sig tillbaka med lite offentlig tröst från dottern Laura Ricketts – en demokratisk lesbisk aktivist som samlar in pengar till Obamas valkampanj.
Men andra USA-miljardärer kommer lika fullt att på andra sätt försöka styra valutgången utifrån sina intressen. Mitt Romney gynnas utan tvekan av deras ekonomiska stöd i valkampen mot Obama.
Ändå finns nackdelar som kan bli mer tydliga om Romney, som själv skapat en stor förmögenhet som riskkapitalist, når Vita huset. Miljardärernas intåg i USA-politiken bidrar nu till en ännu hårdare polarisering. Det gör det svårare för en president, vem det än är, att nå de gränsöverskridande kompromisser och breda lösningar som kommer att krävas för att lösa de ekonomiska problem USA står inför.
1
3
2
4