Den stora helgdagen är den sista december. Då ska nyårsgranen stå klädd.
Barnen får nyårsklappar som kanske delas ut av nyårstomten Fader Frost med
följeslagerskan Snegurotjka, ”den lilla snöflickan”.
Efter presidentens nyårstal och Kremls klockor blir det nyår. Så blir det
annandag nyår. Och innan man vet ordet av är det den sjunde januari. Då är
det dags att fira ortodox jul. På sovjettiden var det noga med att
rättroende partimedlemmar kastade ut granen före den sjunde – annars kunde
ju någon få för sig att de tänkte fira jul.
När den ortodoxa julen är över hinner man pusta ut över lördag och söndag. På
tisdagen den 13 januari är det dags att fira ”gamla nya året”, den dag då
nyårsfirandet hade infallit om inte de ogudaktiga kommunisterna 1918 hade
övergivit den julianska tideräkningen som den ryskortodoxa kyrkan
fortfarande följer.
I mitten av januari är festen slut på riktigt. I år kan huvudvärken bli svår
att kurera. Det är inte säkert att det finns jobb att återgå till.
Många kommer att se tillbaka på 2008 som en höjdpunkt i Rysslands
eftersovjetiska historia. Oljepengarna har flödat in i statskassan. Landet
har fått en ny, ung president, men den gamle sitter kvar i sin nya skepnad
som premiärminister.
”Landet håller på att resa sig” har det hetat ända sedan rubelkraschen i
augusti 1998. Lagom till tioårsdagen i mitten av augusti 2008 hade de två
presidenterna hunnit utkämpa ett litet, segerrikt krig i det gamla imperiets
södra gränstrakter. Dessutom tog Ryssland hem segern både i Eurovision Song
Contest och i skönhetstävlingen Miss World.
Det såg bra ut ända tills världsekonomin fick hicka och oljepriset inom loppet
av några månader rasade från 140 till 40 dollar per fat. Då gick botten ur
Rysslands ekonomi.
Under Vladimir Putins två presidentperioder har oljepriset ständigt stigit.
Regeringens planer på att minska beroendet av exportinkomster från olja och
gas har förblivit planer. Industriproduktionen har ökat från lågvattenmärket
på hösten 1998, men är fortfarande betydligt mindre omfattande än under
Sovjetunionens sista år. Med hjälp av höga exporttullar på olja och gas har
statsbudgeten har hållits flytande, befolkningen nöjd och rubeln stabil.
Framtiden ser dyster ut. Staten öser ur sina valutareserver, men utan
oljeinkomsterna tar pengarna snart slut. I november sjönk den ryska
industriproduktionen med tio procent. Fabriker stängs och anställda
permitteras med lön ”till efter nyår”.
De ryska statsstyrda massmedierna försöker tona ner krisen för att undvika
panik, men 2009 års budget revideras redan neråt med 15 procent. De flesta
bedömare är överens om att sparbetinget är småpotatis i sammanhanget. En
devalvering av rubeln och drastiskt sänkta inkomster för de flesta väntar.
Experterna diskuterar nu om oljepriset kan vända uppåt till hösten, eller om
man måste vänta till efter nästa nyårsfirande innan Ryssland återigen kan
börja resa sig.