Klockan två i eftermiddag kommer ungefär tusen människor att ha samlats i Bakken på Utøya, när statsminister Jens Stoltenberg reser sig upp för att tolka känslorna inför det som hände här för ett år sedan.
Den 22 juli 2011 tog Anders Behring Breivik färjan MS Thorbjørn till Utøya i Tyrilfjorden, där de norska socialdemokraternas ungdomsförbund AUF hade sitt årliga sommarläger. Han var klädd som polis, beväpnad med en pistol och ett gevär med kikarsikte. Strax efter ankomsten till ön öppnade han eld mot ungdomarna. En timme senare hade han dödat sextionio människor.
Tidigare samma eftermiddag hade Behring Breivik sprängt en bomb i Oslo som dödade åtta personer.
Terrordåden chockade en hel värld – och satte tydliga spår i det nordiska samhället.
”Attentatet var riktat mot centrala värden som vårt samhälle bygger på: frihet, demokrati och respekt för människan.”
Så skriver Sveriges regering i årets budgetproposition. Med utgångspunkt från detta konstaterande har man låtit terrordåden i Norge sätta avtryck i den praktiska politiken.
Förändringarna är inte enbart en följd av dåden på Utøya och i Oslo. Flera våldsdåd under de två senaste åren har fått politiker och myndigheter att skärpa åtgärderna mot extremistiskt våld och terrorbrott.
Idag ska Utøya både vara och upplevas som en trygg plats, skriver AUF på sin hemsida. Säkerhetspådraget kring årsdagen är stort.
Minneshögtiden sänds i tv och varar i ungefär en timme. Senast halv fem ska de inbjudna gästerna ha rest åter till fastlandet. Kvar i tystnaden på ön blir de efterlevande. Klockan 17.22 är det precis ett år sedan Anders Behring Breivik började skjuta.
Så har attentaten påverkat Sverige:
Övervakningen
Fler får rätt att kolla din e-post och dina mobilsamtal. Även Säpo och Rikskriminalen ska kunna beställa avlyssning av tele- och datatrafik till och från Sverige. Det enades regeringen och Socialdemokraterna om i juni. Förslaget har väckt kritik. Datainspektionen anser att det är ett intrång i den personliga integriteten. Advokatsamfundet varnar för risken att polisen kommer att avlyssna fler medborgare än vad reglerna avser.
Vapenlagarna
Lagstiftningen skärptes vid halvårsskiftet. Fler vapenbrott ska anses vara grova. Det blir straffbart att inte anmäla införsel från ett annat EU-land, samt att förvara vapen åt någon annan utan tillstånd. Läkare får större skyldighet att anmäla patienter som är olämpliga att ha vapen.
En utredning ska dessutom under hösten ta fram regler som gör det lättare att avlyssna personer som misstänks för vapenbrott.
Kemikalierna
Konstgödsel innehåller ammoniumnitrat och kan användas för att tillverka en bomb. Anders Behring Breivik köpte sex ton gödsel inför attacken i Oslo. Den 17 november skärptes de norska reglerna. Gödningsmedel med hög koncentration av ammoniumnitrat får inte säljas till privatpersoner.
Tre dagar efter dåden i Norge sa justitieminister Beatrice Ask att de svenska reglerna för köp av konstgödsel ska skärpas. Hon har inte återkommit, men processen förs på EU-nivå. För tre veckor sedan presenterade EU-parlamentet ett lagförslag som kräver särskilt tillstånd av den som vill köpa ämnen som i sig är ofarliga, men som kan användas för tillverkning av bomber. Förslaget väntas behandlas i höst.
Säkerhetspolisen
Regeringen ger Säpo en nyckelroll i den svenska terrorbekämpningen. I årets budget höjdes anslaget till Säpo med 85 miljoner kronor, med uttrycklig hänvisning till massakern på Utøya och bombdådet i Oslo. Anslaget kommer att höjas med 55 miljoner kronor årligen under kommande år.
Säpo vill också kunna använda internet mer aktivt, till exempel genom att spana under falska identiteter och infiltrera diskussionsgrupper.
Handlingsplanen
I december 2011 lade regeringen fram en handlingsplan mot ”våldsbejakande extremism”. Här talas om vikten av att minska socialt utanförskap, motverka hot och våld, bekämpa kriminella grupperingar, stödja antirasistiska organisationer, främja upplysning via Ungdomsstyrelsen och utbildning via Forum för levande historia, stödja forskning om hoten mot demokratin, hjälpa den som vill hoppa av extrema organisationer.
Säkerheten
Oron för att Anders Behring Breiviks brott skulle inspirera andra extremister till terrordåd spred sig i Sverige, men polisen såg inga tecken på att hotbilden faktiskt hade ändrats.
Inför den politiska veckan i Almedalen 2012 ökade polisen och Säpo sina insatser, men man var förtegen om sina åtgärder och polismannen Fredrik Persson, biträdande chef för kommenderingen i Almedalen, sammanfattade problematiken i Svenska Dagbladet:
”Polisens medvetenhet om att något liknande det som hände på Utøya kan ske har ökat, men det är svårt att förebygga attentat som begås av ensamma gärningsmän med extrema åsikter.”
Strategin
I februari 2012 lade regeringen fram en ”nationell strategi mot terrorism”. Här listas en rad åtgärder för att förebygga och förhindra terrorattentat, samt att förbereda samhället för dem. Allt från sociala insatser och utbildning till polisspaning och personskydd.En socialdemokratisk motion i riksdagen vill slå ihop Rikskriminalpolisen, Säpo och Ekobrottsmyndigheten till en ”nationell spetsorganisation”: Reko.
Engagemanget
Efter massakern på Utøya växte Arbeidernes UngdomsfylkingAUF från 9 600 till 13 900 medlemmar.
Någon sådan utveckling syns inte i de svenska politiska ungdomsförbundens statistik. När de i september 2011 sökte statsbidrag hos Ungdomsstyrelsen redovisade alla utom Centerns Ungomsförbund och det snabbväxande Ung Pirat sjunkande medlemstal.
Oron
Terrordåden i Norge ökade inte svenskarnas oro för terrorism. Tvärtom minskade andelen oroade mellan 2010 och 2011, konstaterar det statsvetenskapliga SOM-institutet i Göteborg.
Hösten 2011 oroade sig 31 procent av svenska folket för terrorism. Det var 6 procent färre än ett år tidigare och den lägsta siffran sedan före terrorattackerna den 11 september 2001.
Inte heller i Norge påverkade dåden i Oslo och på Utøya medborgarnas oro och tillit, visar en undersökning gjord av statsvetare i Oslo.