Svälten kom efter tvångsförflyttning

Världen.
Etiopiska staten flyttar 1,5 miljoner invånare till nybyggda byar. Vittnen berättar om våld och hot – och om svält och misär när de väl kommit fram.

– Vi vill att världen ska veta att regeringen tog anuakfolket hit för att dö. De gav oss ingen mat och vårt land gav de bort till utlänningarna så att vi inte ens kan flytta tillbaka. Allt land omkring oss är bortskänkt, vi kommer att dö här.

Det är en av anuakfolkets äldste i Abobo woreda i västra Etiopien som uttalar sig. Citatet återges i rapporten ”Waiting here for death” från Human Rights Watch. Organisationen har undersökt det gigantiska projekt som omfattar 1,5 miljoner människor.

Många av dem som måste flytta lever idag som halvnomader, de tar med sig sina djur och växlar sitt odlande mellan olika marker.

Centralmakten motiverar jätteflytten med att befolkningen får ett bättre liv i byarna. Där ska de få tillgång till skolor, sjukvård och annan infrastruktur. Fenomenet kallas ”villagization”.

Men långt ifrån alltid är flytten frivillig. Många vittnar om misshandel, dödsfall och våldtäkter.

– Människorna lovades skolor, vatten, mark förberedd för jordbruk och matleveranser på de nya platserna. När de kom fram fanns det ingenting, och matleveranserna uteblev. De vandrade tillbaka till sina gamla hem och odlingar, men skördarna var uppätna av fåglar, råttor och termiter, säger rapportens författare Felix Horne till Sydsvenskan.

Liknande projekt har genomförts i Etiopien tidigare. Den kommunistiska Derg-regimen hade 1989, efter femton år vid makten, flyttat tretton miljoner människor. Samma argument som används idag användes även då för att legitimera folkförflyttningarna. Men på den tiden fyllde de nya byarna också en annan funktion: därifrån hämtades arbetskraft till statliga byggen, vägarbeten och jordbruk.

Den egentliga anledningen till dagens projekt sägs vara en annan. Staten anklagas för att vilja rensa områden så att de kan arrendera ut marken till utländska bolag.

Den bördiga, relativt billiga etiopiska marken är attraktiv på den internationella marknaden. I första hand är det kinesiska, saudiarabiska och indiska bolag som odlar till exempel ris, vete och palmolja, främst för export. I regionen Gambella beräknas all mark vara arrenderad av eller öronmärkt för utländska företag.

Projektet planeras vara klart 2013. Human Rights Watch varnar för att det redan håller på att utvecklas till en katastrof.

– Programmet fungerar inte. Jag har rest i den här regionen till och från under tio års tid och jag har aldrig sett tillgången till mat vara så dålig som när jag var där nu. Människor kröp omkring på alla fyra i jakt på något ätbart. De åt vad de kunde hitta, växter, gräs, vad som helst, säger Felix Horne.

Den etiopiska regimen kallar rapporten för en smutskastningskampanj och hävdar att de som flyttat gjort det av fri vilja. Sydsvenskan har sökt talespersoner för regeringen för en kommentar utan att få svar.

Förflyttningar

De etiopier som ska förflyttas bor i de avlägsna regionerna Gambella, Afar, Somali och Benishangul-Gumuz. Nya byar har byggts upp åt dem i respektive region.

I tidningen The Economists senaste demokratiindex hamnar Etiopien i kategorin ”auktoritär regim”, på plats 121 av 167 rankade länder. I valet 2010 fick regeringspartiet tillsammans med sina samarbetspartier 99,6 procent av rösterna.

Författare: Martin Brusewitz
Publicerad 6 februari 2012 13.59
Uppdaterad 6 februari 2012 13.59

Världen
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu