Sverige importerar hälften av nya läkarna

Världen.
Sveriges import av läkare ökar explosionsartat. Drygt varannan ny läkarlegitimation i Sverige går till någon som har utbildats utomlands.

– Det är omoraliskt att ett rikt land som Sverige skor sig på de fattiga länderna, säger Martin Stjernquist, programdirektör för läkarutbildningen vid Lunds universitet.

Sverige lider brist på läkare, framför allt specialistläkare. Framtidens ökade efterfrågan ska lösas på tre olika sätt:

1. Import av utländska läkare, som flyttar hit från exempelvis Irak, Polen eller Grekland. Bara år 2007 var den gruppen 1 400 personer, motsvarande 60 procent av alla nya läkarlegitimationer i Sverige. Men vissa som plockar ut en svensk legitimation kommer aldrig hit, eller stannar bara några år.

2. En kraftig utökning av antalet platser på Sveriges läkarutbildningar. På fem år ska antalet nybörjarplatser öka med 50 procent (se faktaruta).

3. En boom av svenska studenter som läser till läkare utomlands. På några år har antalet fyrdubblats. Nästan allihop säger att de vill flytta tillbaka till Sverige för att jobba, enligt en enkätundersökning som Socialstyrelsen gjorde år 2005.
– Var tredje svensk läkarstuderande pluggar utomlands. Det är en enorm resurs som snart kommer hem och hjälper oss, säger Yosef Tyson, ordförande för Medicine studerandes förbund (MSF).

En av de drygt 2 400 svenskar som läser till läkare utomlands är Matilda Winblad, 28 år, som snart börjar sin tolfte termin i Odense. Hon försökte först komma in på läkarutbildningarna Stockholm och Lund, men orkade inte vänta på att bli inlottad.
– Jag hade kunnat söka Umeå. Men jag är från Skåne, så det känns närmare att läsa i Danmark, både avståndsmässigt och kulturellt, säger Matilda Winblad.

Hon umgås mycket med de andra svenska och norska läkarstudenterna i Odense. I Danmark är det en het politisk fråga att så många utländska studenter tar plats på danska läkarutbildningar. Danmarks forskningsminister Helge Sander sa nyligen att situationen är oacceptabel, och kräver att Sverige ska öka antalet utbildningsplatser. Dansk folkeparti har krävt en sjuårig tjänsteplikt för läkare som utbildas i Danmark.
– Det är klart att politikerna är trötta på att det kommer hit så många svenskar. Men på utbildningen har jag aldrig känt mig utanför eller ovälkommen, säger Matilda Winblad, som planerar att göra sin AT i Danmark.
– Sedan kan jag tänka mig att söka jobb i både Danmark, Sverige och Norge och ta det bästa. Jag känner mig väldigt fri, säger Matilda Winblad.

En läkarexamen är internationellt gångbar, vilket gör att många läkare flyttar utomlands för att få snabbare karriär, bättre arbetsvillkor och högre lön. Från Sverige går flyttströmmen framförallt till Norge, på grund av högre lön och bättre arbetsvillkor. Många läkare som vill forska flyttar till USA.

Praktikbrist
en flaskhals
i utbildningen

1 165 studenter antogs förra året till de svenska läkarutbildningarna. I år ökar antalet nybörjarplatser med 110 stycken, och fullt utbyggt år 2013 är expansionen 605 platser, enligt statsbudgeten.

Den svenska läkarutbildningen är fem och ett halvt år lång. Den följs av en arton månader lång allmäntjänstgöring (AT) innan man får läkarlegitimation. Det gör läkarutbildningen till en av de längsta och dyraste universitetsutbildningarna.

Bristen på praktikplatser är en flaskhals som måste lösas för att klara utbyggnaden. En del av de läkarstudenter som nu börjar i Lund/Malmö kommer att få sin praktiska utbildning på sjukhuset i Helsingborg.

Läkarutbildningen finns i:

Stockholm

Göteborg

Lund

Uppsala

Linköping

Umeå

Relaterade artiklar

Författare: Dan Ivarsson
Publicerad 31 augusti 2009 00.58
Uppdaterad 31 augusti 2009 00.58

Världen
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu