Det tjeckiska parlamentets överhus säger under onsdagseftermiddagen Ja eller
Nej till det fördrag som ska ge Europeiska unionen en permanent ordförande,
en egen utrikesminister, en effektivare beslutsprocess och ett starkare
parlament.
I tider av internationell finanskris och inhemsk regeringskris vädrar
tjeckiska EU-motståndare morgonluft. De hoppas kunna trumfa igenom ett Nej.
Grundtipset är dock att senatorerna med god marginal röstar Ja.
Den avgående premiärministern Mirek Topolanek försöker övertyga senatens
EU-skeptiker att ratificera (godkänna) Lissabonfördraget genom att skrämma
dem med den ryska björnen.
– Vi måste tänka på vad som händer i Ukraina, Moldavien och Georgien.
Rysslands påstridighet varnar oss för att det finns en önskan att åter dra
in oss i deras inflytelsesfär, sade Topolanek i en tv-
debatt i helgen.
Enligt honom är de förpliktelser som Tjeckien tar på sig i Lissabonfördraget
ett intet mot den ryskinfluerade ofrihet som tjeckerna annars kan råka ut
för om tio–femton år. Han ser också en risk för att Tjeckien blir betraktat
som en andra rangens EU-stat om senaten röstar nej.
Ratificeringen av Lissabonfördraget kan liknas vid en ständigt pågående
bystämma som vill ändra byföreningens stadgar. En efter en räcker
ledamöterna upp handen för att rösta ja. Men någon är villrådig och måste
hem för ett familjerådslag. Andra behöver tid för att bestämma sig.
Tjeckernas omröstning kommer att följas med stort intresse i Bryssel. Det vore
försmädligt för EU-eliten om Lissabon-fördraget går om intet på grund av ett
land som aldrig setts som ett avgörande hinder för EU-reformer.
I Bryssel har drömmen om ett nytt EU-fördrag varit levande i mer än tjugo år.
I oktober 2004 skrev EU:s regeringschefer under på en EU-grundlag. Ceremonin
betecknades som historisk, men grundlagen stupade på ett folkligt motstånd i
Frankrike och Nederländerna.
I december 2007 undertecknades ett nytt historiskt dokument: Lissabonfördraget
skulle ändra grundvalarna för
EU:s arbete. Ungern, Malta, Frankrike,
Rumänien, Slovenien och Bulgarien sade raskt ja. Men fördraget stupade i
juni på ett nej från Irlands folk.
Irland är berett att gå till en ny folkomröstning i höst – mitt under det
svenska ordförandeskapet – men regeringen har ännu inte spikat datum för
folkomröstningen. Först när Tjeckien sagt ja tillkännager Irlands
regeringschef Brian Cowen en omröstningsdag: troligen torsdagen den 29
oktober. Säger Tjeckien nej ställs folkomröstningen in.
Möjligen kommer Cowen att invänta att också EU:s 26:e medlemsland säger
slutgiltigt ja. Tysklands författningsdomstol har ännu inte slagit fast att
Lissabonfördraget är förenligt med tyska grundlagar. Det beskedet väntas
inom någon månad och betraktas som en formalitet.