USA:s mångfald samlad i en enda person

Han kom till världen som son till en vit tonårsflicka från Kansas och en svart gäststudent från Kenya. Han växte upp i Indonesien och på Hawaii. Som vuxen har han bott i fyra amerikanska storstäder: Los Angeles, New York, Boston och Chicago.

Som barn, tonåring och vuxen har han rört sig mellan flera världar – mellan fattigkvarteren i Djakarta och skyskraporna i Honolulu, mellan collegeinternatets marijuanarök och elitutbildningen på Harvard, mellan advokatkontor i Chicago och stadens getton, mellan betesmarker i Kenya och salongerna i Washington.

Ann Dunham var en lantlig 17-åring från Kansas som 1960 flyttat till Hawaii med sina föräldrar. När hon började plugga social­antropologi blev hon blixtförälskad i Barack Obama, en karismatisk kenyansk gäststudent. Ann upptäckte att hon var gravid och de gifte sig i all hast. I augusti 1961 föddes Barack Hussein Obama J:r.

Äktenskapet blev kortvarigt. Pappan blev antagen vid Harvard. Stipendiesumman var begränsad. Frun och sonen kunde inte följa med. Dessutom visade sig Barack Obama vara en oförbätterlig kvinnokarl som redan hade hustru och barn i Kenya.

Så småningom flyttade Barack Obama hem till Kenya. Bara en gång träffade han sin son. Då var Barack Obama J:r tio år.

Efter skilsmässan fördjupade sig Ann Dunham Obama i socialantopologin. Efter några år gifte hon sig med ännu en gäststudent, Lolo Soetoro från Indonesien.

Som sexåring flyttade den unge Barry, som han då kallades, med mamma och styvpappa till Jakarta. De bodde först i ett fattigt område. När Lolo Soetoro fått jobb på ett amerikanskt oljebolag kom de till finare kvarter.

Barack Obama har beskrivit de fyra barndomsåren i Jakarta som en sorglös tid. Han gick i skolan, åt gräshoppor och ormkött och lekte med Tata – apan som blev hans eget husdjur.

”Jag minns de åren som lyckliga, fulla av äventyr och mysterier”, skriver han i sin självbiografi.

Av sin mamma lärde han att allt är möjligt – ”anything is possible” – något han upprepat i sina valtal. Och hon upplyste honom om medborgarrättsrörelsen hemma i USA. Barry fick böcker om Martin Luther King och skivor av Mahalia Jackson.

Hos mormor och morfar

När det var dags att börja femte klass kom unge Barry tillbaka till Honolulu. Morföräldrarna hade ordnat plats på en bra skola. Barry flyttade in hos mormor och morfar. Madelyn Dunham arbetade som hög bankchef. Stanley Dunham var försäljare och hade gott om tid att ta sig an sitt begåvade barnbarn.

De bodde i en trea i en av Honolulus skyskrapor. Morfar skjutsade Barry och hans vänner till olika aktiviteter i en sliten Ford Granada. Barack Obama lade sig till med hawaiianernas livsstil, något som sitter i ännu. Han hetsar inte upp sig i onödan.

Basketboll kom in i Barrys liv. Och golf. Och surfing. Men också sprit, cannabis och kokain. Det ser han idag som sitt livs största moraliska bakslag.

Först när Barack Obama började läsa statskunskap på Occidental University i Kalifornien kallade han sig Barack. Namnbytet bestod när han flyttade till det mer prestigefyllda Columbia University i New York.

Som 19-åring gav sig Barack Obama ut på långresa. Han hälsade på sin mamma och halvsyster i Jakarta. Mamman var nyskild och hade blivit en välkänd socialantropolog. Barack Obama hävdar numera att hennes forskning kring småföretag i Indonesien är grunden för de mikrokrediter som nu spritts till många länder i tredje världen.

Långresan förde också Barack Obama till möten med pappans familj i Kenya.

Som färdig statsvetare tog Barack Obama jobb som utredare och affärsjournalist – uppenbara mellanstationer i karriären. Han sökte större utmaningar. Som 22-åring blev han socialsekreterare på City College i Harlem. Ett år senare kom han till det segregerade Chicago, en storstad med enorm fattigdom och en ökänd slum som Elvis Presley beskrivit i ”In the ghetto”

I den här miljön fostrades Barack Obama till politiker. Han blev community organizer, en socialarbetare som uppmuntrade vanligt folk till lokala förändringar – bättre skolor, asbestfria bostäder, amerikanskt medborgarskap för invandrare.

Han gick med i Trinity United Church of Christ, en kyrka som han nyligen lämnade sedan dess pastor anklagats för att predika antiamerikanska värderingar.

Som 26-åring gav han sig ut på ny långresa till Europa och Kenya. Åter i USA möttes han av en god nyhet: han hade kommit in på Harvarduniversitetet i Boston. Han pluggade juridik och blev en av åttio medarbetare vid den ansedda juristtidskriften Harvard Law Review. Efter tre år skapade han tidningsrubriker över hela USA när han blev dess förs­te svarte chefredaktör.

Som sommarvikarie på en advokatbyrå i Chicago träffade han Michelle Robinson. Hon var vacker och skärpt och tre år yngre än Barack Obama. Också hon sågs som en blivande stjärnjurist. Två år senare stod bröllopet.

De var båda svarta, men med olika bakgrund. I Michelles släkt fanns kända medborgarrättsaktivister och ättlingar till slavar. Bland Baracks förfäder fanns nybyggare, slavägare och Cherokee-indianer.

I efterhand kan man se många av Obamas livsval som en förberedelse för presidentskapet. Hans engagemang i Chicagos slum gav honom en politisk plattform. Medlemskapet i en radikal kyrka stärkte honom politiskt. Äktenskapet befäste hans svarta identitet.

Barack Obama gjorde ett medvetet val när han återkom till Chicago med sin juristexamen från Harvard. Han avvisade alla högavlönade jobb på advokatkontor, bank eller storföretag. I stället blev han medborgarrättsadvokat och juridiklärare vid University of Chicago. På fritiden förvandlade han fattiga svarta amerikaner till röststarka väljare i Project Vote.

De stora inkomsterna kom i stället via ”Dreams from My Father” – en självbiografisk bok som Barack Obama hann visa sin mamma strax innan hon dog i cancer 1995. Mamman läste den med intresse – trots att den mest handlade om hans pappa. ”Det är något Barry måste arbeta med”, sade hon.

Vid 35 års ålder valdes Obama in i delstatsparlamentet i Illinois. Där tillbringade han nio år. Under den tiden föddes döttrarna Malia Ann och Natasha, kallad Sasha.

Barack Obama fick sitt politiska genombrott på nationell nivå när han talade för John Kerry på 2004 års demokratiska konvent i Boston. Tre månader senare valdes han till senator sedan sju av tio Illinoisbor gett honom sin röst.

Det sista kapitlet i historien om Barack Obama är egentligen allt för känt för att behöva rekapituleras. Som senator förberedde han sig i all tysthet för 2008 års presidentval. Först i februari i år tillkännagav han sin kandidatur.

Barack Obama framstod som hopplöst underlägsen favorittippade Hillary Clinton. Men för tio­tusentals Chicagobor som lärt känna Barack Obama genom hans många lysande tal hemma i Illinois var det knappast överraskande att han till sist blev demokraternas presidentkandidat och presidentvalets vinnare.

Under mer än femton år har Obama valt att bo kvar i Chicago. Han har gått i sin pappas fotspår genom att satsa på elitutbildning och politisk karriär. Men Barack Obama har inte gjort om pappans misstag. Denne gjorde sig politiskt omöjlig hemma i Kenya när han 1965 tog avstånd från president Kenyattas styre.

I sina tal hyllar Barack Obama sin mamma, men har sagt att han medvetet valt att ”skapa stabilitet för barnen på ett sätt som min mamma inte gjorde för oss”. Han har valt att vara nära sina barn och sin familj.

Barack Obama förkroppsligar en amerikansk dröm. Han personifierar föreställningen om Amerika som en plats där allt är möjligt. Den drömmen har blivit mer levande för USA:s folk – oavsett var i världen de har sin bakgrund.