– Det är att hjälpa till att klara den humanitära krisen i Tunisien. Vi skickar livsmedel, mediciner, sjukhusutrustning och tält för att underlätta för 100 000 flyktingar från Libyen.
Bör EU-l
änderna ta delat ans
var för flyktingar
?
– Vi hade ett rådsmöte i torsdags. Då tog jag upp den frågan. De länder som ligger närmast, som Malta, klarar inte att ta emot ett stort antal flyktingar. Men när jag tog upp frågan fanns det ingen stor aptit på en överenskommelse om delat ansvar.
Du har ta
lat om att EU-länder
na kan införa tillfä
lliga uppehållstills
tånd?
– Det finns en sådan möjlighet om man tror att situationen i Nordafrika förbättras inom kort tid. I så fall gör myndigheterna en snabbare bedömning av skyddsbehovet.
Vad
är viktigast på
EU
:s
toppmöte i näst
a vecka?
– Att diskutera en ny grannskapspolitik för Nordafrika. EU ska stötta demokratiarbetet, hjälpa till att ordna val, uppmuntra ekonomiska reformer och hjälpa till att bygga hållbara samhällen.
Vad är fö
rsta steget?
– Tunisien har bett om EU:s hjälp. Det kan vara allt från att trycka röstlängder och bidra med valobservatörer till att ge stöd i uppbyggnaden av ett civilt samhälle med handel, forskningsutbyte, press- och yttrandefrihet.
Ska EU
hjälpa E
gypten och Libyen också?
– Egypten har inte bett om hjälp. Det finns inte ett paket som passar alla.
Du skrev i höstas e
tt flyktingavtal med
Libyen. Vad spelar
det för roll nu?
– Jag skrev på en samarbetsagenda för EU:s räkning. Tanken var inte att stoppa migranter, utan att libyerna med EU:s hjälp skulle identifiera vilka som var flyktingar med skyddsbehov. Men eftersom Libyen inte lät FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, komma in i landet utmynnade avtalet i ingenting.