Niemeyer lämnade förverkligade utopier efter sig — främst i Brasilia, den osannolika huvudstaden inne i djungeln.
Oscar Ribeiro de Almeida Niemeyer Soares Filho föddes den 15 december 1907. Efternamnet Niemeyer förklaras av ett tyskt påbrå.
Han inte bara genomlevde 1900-talet — han delvis skapade det och blev ikon för arkitekter och samhällsplanerare under ett omvälvande århundrade.
Niemeyer utbildade sig till arkitekt på 1930-talet och karriären omfattade åtta årtionden och fler än 600 projekt, bland dem också FN-skrapan i New York.
Niemeyer var tio år vid ryska revolutionen och 37 år när Europa låg i ruiner efter nazismen. Han blev — och förblev — kommunist.
Efter kriget, när utrymme uppstod för demokrati, välståndsutveckling och moderna byggprojekt, blev hela världen hans ateljé — och det trots att hans politiska ställningstaganden kunde skapa hinder: I USA blev han flera gånger nekad inresevisum.
Hemlandet lämnade han till följd av militärkuppen 1964 för en lång exil i Frankrike.
Niemeyer var yrkesverksam långt bortom hundraårsdagen och åstadkom allt från skolor till monument, kyrkor och moskéer. Han samarbetade om Brasilia på 1950-talet med Lucio Costa och Le Corbusier. I dag står staden på FN:s världsarvslista. Ett halvsekel senare var han fullt sysselsatt med ett väldigt stadsprojekt i Niteroi nära Rio de Janeiro.
1988 fick Nieymeyer Pritzker-priset, arkitekturens Nobelpris.
När beslutet att ge fotbolls-VM 2014 till Brasilien skulle omsättas i en ny arena i Rio, vems signatur ville Brasilien ha på den? Oscar Niemeyers.