Ytterpartier vinner när få röstar

Högern förutspås segra. Men glansen förtas av uselt valdeltagande och framsteg för ytterpartier när 19 länder avslutar EU:s val i dag. Extremisternas framgång ser dock inte ut att markant ändra balansen i parlamentet.

Extremisternas framgångar ser dock inte ut att markant ändra balansen i parlamentet.

Den konservativa-kristdemokratiska partigruppen EPP väntas förbli den största i parlamentet, som är den enda av EU:s institutioner som tillsätts direkt genom allmänna val.

Angela Merkels konservativa tyska regeringsparti ledde tydligt enligt vallokalsundersökningar på kvällen, och EPP-anknutna regeringspartier såg likaledes ut att ro hem de flesta mandaten i Frankrike, Italien och Polen, liksom EPP-anknutna oppositionspartier i Spanien, Storbritannien och Österrike.

Andra EU-länder öppnade sina vallokaler tidigare i veckan, men med undantag för Nederländerna väntade alla till söndagskvällen med att offentliggöra resultaten. I Nederländerna blev det invandrings- och islamfientliga Frihetspartiet näst störst och får fyra platser i EU-parlamentet.

Opinionsmätningar tyder på att färre än hälften av EU:s 375 miljoner röstberättigade deltar i valet. Många anser att EU har gjort för lite för att tackla följderna av den globala ekonomiska krisen. Valdeltagandet har sjunkit för varje val sedan de började 1979.

I åtskilliga länder har valrörelsen fokuserat på inhemska frågor, och många väljare väntas ha passat på att straffa sina regeringar.

I Storbritannien väntas regerande Labour ha gjort ett katastrofval, liksom Fianna Fáil i Irland. Även i Spanien, Grekland, Ungern och Tjeckien väntades de styrande partierna göra riktigt dåligt ifrån sig.

I flera länder hölls andra val parallellt med EU-valet. Bland annat hölls regionalval i Belgien, parlamentsval i Luxemburg och kommunalval i Lettland. I Danmark hölls en med spänning inväntad folkomröstning om jämställd tronföljd.

I kristyngda Lettland gick den ryska minoritetens parti och andra oppositionsgrupper starkt framåt både i EU-valet och kommunalvalet, som hölls samtidigt i lördags.

Enligt Reuters visar en vallokalsenkät att en före detta kommunistledare kan få plats i EU-parlamentet jämte landets första post-sovjetiska premiärminister. Alfred Rubiks motsatte sig Lettlands självständighet 1991 och har suttit i fängelse för kuppförsök. Enligt vallokalsundersökningarna får både han och förre regeringschefen Ivars Godmanis nu plats i Europaparlamentet.

Malta tycktes gå mot strömmen genom att vänstersidan såg ut att ha gått starkast – men det kan ses som missnöjesröstning mot det regerande partiet, och deltagandet gick ner till 79 procent mot 82 förra gången.