Tillväxthormon behövs hela livet

LUND. Brist på tillväxthormon hos vuxna började studeras under 1980-talet och ledde ett tiotal år senare till att patienter började få tillskott av hormonet.

– Sverige har varit tidigt ute, säger Helene Holmer, specialist på hormonella sjukdomar vid Centralsjukhuset i Kristianstad och författare till avhandlingen.

Både barn och vuxna kan få brist på tillväxthormon. Hos barn är orsaken oftast okänd, den näst vanligaste hos barn och den vanligaste hos vuxna är tumörer i hypofysen. Hypofysen styr tillsammans med hypotalamus kroppens produktion av hormoner (se illustration).

Tumörerna är oftast godartade men växer så illa att hela eller nästan hela hypofysen måste tas bort. Den normala produktionen av hormoner störs och måste ersättas helt eller delvis. Förutom tillväxthormon får patienterna kortison, sköldkörtelhormon, könshormon och ADH (antidiuretiskt hormon som hämmar urinutsöndring).

Att barn behöver tillväxthormon för att växa är självklart men även vuxna får symtom av bristen. Magen blir rundare, musklerna svaga, hjärtat fungerar sämre, blodfetterna rubbas, skelettet blir tunnare, blodsockret stiger.

Både barn och vuxna mår sämre både fysiskt och psykiskt. De dör i förtid. Hos framför allt kvinnliga patienter ökar dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar, särskilt slaganfall.

När patienterna får tillväxthormon försvinner en del av de problem som de fick av bristen på hormonet. Men få har utvärderat de långsiktiga positiva effekterna vetenskapligt, som Helene Holmer nu har gjort. Hon har undersökt vad som händer med riskerna för benskörhet, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes under behandling med tillväxthormon både hos patienter som fått bristen i unga år och senare i livet.

Patienter från alla Sveriges universitetssjukhus, sammanlagt över 800 personer har svarat på enkäter, undersökts och jämförts med friska kontroller.

Genomsnittsåldern på deltagarna är 28 år respektive 58 år. De unga har i genomsnitt haft tillskott av tillväxthormon i femton år, de äldre i sex år.

Två slutsatser från undersökningarna är att de som fick tillväxthormonbrist i vuxen ålder är friskare än de som drabbades tidigt och att män klarar sig bättre än kvinnor.

Risken för benbrott är mer än dubblerad hos kvinnor som fått bristen tidigt i livet. Den är oförändrad hos jämnåriga män och äldre kvinnor. Hos de äldre männen hade risken att bryta benen minskat.

– Männens minskade risk kan bero på att testosteron förstärker tillväxthormonet, säger Helen Holmer.

Omvänt gäller för kvinnornas könshormon östrogen att det blockerar tillväxthormon men bara om det ges i tablettform. Kvinnor bör därför få sitt östrogen som plåster.

Risken för slaganfall minskar för båda könen men särskilt för kvinnor. Män har lägre risk för hjärtsjukdom. Kvinnornas risk för diabetes är fördubblad, delvis på grund av fetma och för lite motion.

Hos de unga, där få hunnit få några hjärt-kärlsjukdomar, konstaterar Helene Holmer fler riskfaktorer för sjukdomarna trots att patienterna har fått tillskott av alla hormoner som de behöver.

Men det dröjer några år innan patienterna får tillväxthormon. Läkarna vill se hur mycket egen produktion de har innan de bestämmer dosen. I genomsnitt tar det två år innan manliga patienter får tillväxthormon. De kvinnliga får vänta i fyra år.

– Det finns även en rädsla för att tillväxthormon ökar risken för att tumören kommer tillbaka men ingenting tyder på det, säger Helene Holmers handledare Eva-Marie Erfurth, specialist på hormonella sjukdomar vid Universitetssjukhuset i Lund.

Årskostnaden för behandling med tillväxthormon är 30000–40000 kronor per patient. I Storbritannien ifrågasätts om barn och ungdomar behöver tillskott efter 25 års ålder.

Så är det inte i Sverige. Eva-Marie Erfurth:

– Det här är en grupp patienter som mår dåligt utan behandling. Många blir förtidspensionärer. Helenes avhandling talar för att de dessutom behöver mer medicin som skyddar mot den extra risken för hjärtkärlsjukdomar.