– Man blir inte smittad av en fet person som nyser en i ansiktet. Däremot kan man bli det av en smal person, säger den amerikanske professorn Richard L Atkinson.
Viruset i fråga heter adenovirus 36 (AD36). Det hittades för ungefär trettio år sedan och är ett typiskt förkylningsvirus. Men inte enbart, tror Atkinson och hans nyfunna svenska forskarkollegor, bland dem professor Martin Schalling vid Karolinska institutets Centrum för molekylär medicin (CMM).
Tidigare infektion med AD36 är tre till fyra gånger vanligare bland feta personer än bland normalviktiga, säger Atkinson och hänvisar till egen forskning. Virusets effekter är förmodligen livslånga. De yttrar sig bland annat i att fettcellerna blir fler, större och mindre villiga att släppa ifrån sig sin överskottsenergi.
– Jag säger inte att virus orsakar all fetma. Fetma är en komplex sjukdom med många orsaker. Vad jag säger är att fetmaepidemins frammarsch över världen inte kan förklaras enbart med förändrade kost- och motionsvanor, säger Atkinson.
Hans teori har ännu inte stöd av någon solid vetenskaplig grund. Ändå inleds nu arbetet med att ta fram en enkel metod för att påvisa AD36 hos patienter. Ett färdigt test ska finnas på marknaden inom sex till tolv månader, är tanken.
– Vi vill testa normalviktiga människor för det är dem vi kan hjälpa mest, säger Atkinson som när drömmen om årliga massundersökningar och noggrant patenterade fetmavirushämmande läkemedel. Ett lika välpatenterat vaccin skulle smälla ännu högre.
Forskningsprojektet stöds av det lilla nordiska företaget Scandinavian Clinical Nutrition AB (SCN), som har tecknat ett globalt licensavtal till patenträttigheterna för diagnostik av AD36. I samband med avtalen har dotterbolaget Scandivir AB bildats. Det samägs med Atkinsons bolag och får ett startkapital på två miljoner dollar.
– Vår vision är att diagnostiska tester blir standard på sjukhus och hälsocentraler världen över, säger SCN:s vd Ulf Söderberg.
De flesta forskare är starkt kritiska till teorier om att någon miljöfaktor – virus exempelvis – skulle vara boven i fetmadramat snarare än folks gener, mat- och levnadsvanor.
Schalling medger att virusteorin är kontroversiell, men jämför den samtidigt med upptäckten att magsår kan orsakas av bakterier.
– De forskarna blev ju rätt utskrattade i tio års tid innan det visade sig att de hade rätt, säger Martin Schalling.
Hos djur har åtta olika virustyper i försök visat sig leda till övervikt.
Bara ett av dem, AD36, misstänks kunna orsaka fetma hos människor.
Med blodprov går det att fastställa om en person bär på antikroppar mot AD36
och alltså har varit infekterad.
Bara två små studier har genomförts på människor. I den ena togs blodprov på
502 amerikaner. Bland dem som klassades som feta hade nästan var tredje (30
procent) antikroppar mot viruset. Bland normal- och överviktiga hade drygt
var tionde (11 procent) antikroppar.
I en annan studie undersöktes 28 vuxna tvillingpar, där den ena tvillingen
hade antikroppar och den andra inte hade det. Genomsnittligt BMI hos dem med
antikroppar var 26,1 och hos dem utan antikroppar 24,5.(TT)
Källa: Atkinson et al, International Journal of Pediatric Obesity, 2008.
% är glada
% är likgiltiga