Dementas medicin dopar forskarhjärnor

MALMÖ. När det inte bara handlar om att bota – utan om att förbättra? När pillret som gör dig smart faktiskt finns?

Snart är den här: den kosmetiska neurologin.

Demenssjukdomarna är ett av världens största forskningsområden, både för läkemedelsindustrin och för universitet. Bakgrunden är enkel: världens befolkning blir allt äldre, och därmed ökar antalet dementa.

Ett riktigt väl fungerande preparat för att hejda eller bota demens – och några sådan finns inte än – skulle innebära en revolution. Både i termer av sänkta vårdkostnader och i minskat lidande. Så pågår också tjogtals läkemedelsstudier av demensmedicin runt om i världen.

Men fungerande demensmediciner skulle också på sikt kunna bana väg för en helt annan revolution, den som gäller sinnesförbättrande mediciner för alla.

Alltså: pillren som gör dig smartare.

Barbara Sahakian är professor i neurologi vid Cambridge. I vintras skrev hon en artikel i Nature om bruket av sådana är, så kallade kognitionsförbättrande preparat bland sina forskarkollegor.

Hon menar att de kognitionsförbättrande preparat redan är här – och bruket är spritt inte minst bland forskarna själva.

– Det finns ett omfattande bruk av dessa mediciner hos forskare och studenter i både Storbritannien och USA. Det håller på att utvecklas en praxis om hur man får ut bästa effekten av dem, säger Barbara Sahakian.

De mediciner som så här långt kommit i fokus är Adderall och Provigil, vilka utvecklats för adhd respektive narkolepsi, en sjukdom där man faller i sömn ständigt och snabbt.

En annan modern kognitionsförbättrare är Modafinil – också det ett narkotikaklassat narkolepsiläkemedel – som sägs öka uppmärksamhet och vakenhet.

– Gemensamt för dem är att de minskar sömnbehovet och ökar uppmärksamheten, säger Barbara Sahakian.

Hon har själv genomfört experiment på friska personer som fått ta bland annat modalfinil och metylfenidat, den verksamma substansen i adhd-medicinen Concerta, liksom Alzheimer-bromsmediciner och sett att deras mentala kapacitet förbättrats. Inte dramatiskt – men effekten finns där.

– Preparat som förbättrar vår hjärnas kapacitet – gör dig smartare, om man vill – finns idag. Frågan är hur de kommer att användas i framtiden. Vi kommer att se mycket av diskussion kring neuroetik framöver, säger Barbara Sahakian.

Den medicinska bakgrunden till kognitionsförbättrande preparat är på ett plan enkel. Dementa behöver stärka sina kognitiva funktioner – alltså utvecklas mediciner för bättre signalöverföring i hjärnan. Personer med adhd behöver koncentrationsförmåga – alltså ämnen som gynnar sådana hjärnfunktioner. Människor som lider av narkolepsi behöver vakenhetsreglerande medel.

Problemen uppstår, när det ska avgöras vem som ska ta medicinerna. Distinktionen mellan att återställa normal kapacitet och att förbättra är oerhört svår att dra – och ofta godtycklig. En 20-åring behöver kanske inte en minnesförbättrande medicin. Men hur göra med en annars frisk 75-åring?

För svenske filosofen Anders Sandberg, verksam vid Oxford Future of Humanity Institute (en del av universitetet i Oxford) står det klart att människan redan slagit in på den sinnesförbättrande vägen.

– Hade vi introducerat kaffe idag hade det väl blivit förbjudet direkt. Likaså nikotin. Min främsta kognitionsförbättrare är annars socker: säkert, billigt och legalt och minst lika bra som de mediciner som finns. I alla fall än så länge, säger han.

På liknande sätt har andra filosofer velat föra in datorer som en artificiell kognitionshöjare. Med deras hjälp kan vi processa oerhört mycket mer information än med bara hjärnans hjälp. Kanske kan till och med glasögon betraktas på detta sätt, argumenterar transhumanisterna, som denna filosofiska skola ibland kallas.

Anders Sandbergs kollega Nick Boström, också han svensk filosof i Oxford-exil, menar att även en liten höjning av många människors kognitiva kapacitet – deras intelligens, alltså – skulle kunna få enorma gynnsamma effekter för samhället, eftersom det finns ett nära samband mellan intelligenskvot och bland annat hälsa och inkomst.

– Får vi fram något som kan öka den effektiva intelligensen hos befolkningen, har det en enormt stor betydelse, säger Anders Sandberg.

I våras kom en omfattande rapport från brittiska Academy of Medical Sciences, som i allvarliga ordalag uppmanade samhället att göra sig berett att hantera ett omfattande bruk och kanske missbruk av kognitionshöjande medel. ”Användningen av psykoaktiva droger av patienter och friska individer kommer att utgöra ett växande inslag i allas våra liv”, menade rapportens huvudförfattare, Sir Gabriel Horn.

Barbara Sahakian är mest oroad över hur ett ökat bruk kognitionshöjare kan påverka de krav vi ställer på människor.

– En sak som oroar mig är om man i vissa miljöer kommer att känna ett indirekt tvång. Om alla andra på arbetsplatsen tar medicin som minskar sömnbehovet, hur gör jag då, om jag vill konkurrera?

En annan aspekt gäller vilken människosyn ett utbrett bruk av kognitionsförbättrare för med sig.

– Vilket rum finns det då för svagheter och dåliga dagar? Ska dessa mediciner betraktas som en slags ”intellektuell dopning”? Kommer de att driva upp prestationskraven ytterligare?

Anders Sandberg berättar om en fika i kafeterian på universitetsområdet Frescati i Stockholm.

– Där sålde de, såg jag, bullar med ginseng och guarana i. Vad är det om inte kognitionshöjande medel, fast i matform? Kanske är det vad vi kommer att se: läsk med modafinil. Vad som känns okej styrs mycket av förutfattade meningar, säger Anders Sandberg.