Fler barn föds

Men lågkonjunkturen riskerar att bryta utvecklingen.

– O ja, folk smittas av den där rädslan att inte kunna försörja sig och väntar med att skaffa barn. Det har vi sett andra gånger. Jag bara väntar på att det ska börja märkas nu också, säger Lisbeth Hällgren, barnmorska i Luleå med mer än 30 år i yrket.

Fruktsamhet är ett begrepp som används för att beräkna hur många barn varje kvinna i ett land väntas föda i genomsnitt under sin livstid. Fruktsamhetstalet kan förändras år från år beroende på till exempel i vilka åldrar kvinnor får barn.

Förra året var den beräknade fruktsamheten i Sverige 1,91 barn per kvinna, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som presenterades på fredagen.

Fruktsamheten har stigit kontinuerligt de senaste tio åren. 1999 var den 1,5 barn per kvinna.

Orsakerna är flera, tror Tomas Johansson, statistiker vid SCB.

– Den ekonomiska utvecklingen under den här tioårsperioden har varit god för de flesta. Samtidigt kan reformer som maxtaxa på dagis och rätten för arbetslösa att ha barn på dagis ha spelat in. Vi ser också att giftermålen gått upp under de här åren, säger han.

En bidragande orsak kan också vara att antalet utlandsfödda kvinnor ökat i Sverige. De har högre fruktsamhet än kvinnor födda i Sverige.

– Men man ska inte överdriva effekten av det, säger Tomas Johansson.

Han ser en risk att fruktsamheten minskar till följd av ökad arbetslöshet och oro för ekonomin.

– Det är inte omöjligt. Fruktsamheten i Sverige har en tendens att variera med konjunkturen. Det märktes till exempel under 1990-talet när kronan föll och arbetslösheten var hög, då gick fruktsamheten ner, särskilt bland yngre föräldrar, säger Tomas Johansson.

För att befolkningen i ett land inte ska minska måste fruktsamheten vara 2,1 barn per kvinna.

Lisbeth Hällgren tycker inte att svenska folket ska låta bli att skaffa barn på grund av osäkerhet om ekonomin.

– Som barnmorska vill man ju säga, satsa nu, och skaffa barn, för då är ni ju klara med det när konjunkturen vänder, säger hon.