Socialstyrelsens rapport ger en splittrad bild av hur psykiatriämnet avhandlas på landets läkar- och sjuksköterskeutbildningar.
Kursernas längd, litteratur och examinationsformer skiljer sig kraftigt mellan
studieorterna. Engagemanget beror i många fall på en enskild lärares
kompetens i ämnet.
– Det är oacceptabelt att vårdutbildningarna inte ger psykiatriämnet det
utrymme som behövs för att möta patienters och vårdens behov. Istället har
man på många håll minskat på kurserna i psykiatri vilket är helt emot
regeringens intentioner, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör för
Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Representanter från alla Sveriges läkarutbildningar intervjuas i rapporten och
de har bland annat fått frågan om de tycker att utbildningen motsvarar
vårdens krav och behov.
– Vi har fått flera tveksamma svar. Det är inte självklart för akademin, man
vill också åberopa forskning. Men vi måste vara säkra på att varje
institutions utbildning är tillräcklig, säger Anders Printz, som suttit med
i projektets styrgrupp på Socialstyrelsen.
Många svenska studenter väljer också att läsa till läkare på universitet ute i Europa. Och många utländska läkare flyttar till Sverige för att arbeta.
Förra året fick 2 200 nya läkare sina legitimationer av Socialstyrelsen. 54 procent av dessa hade läst till läkare i ett annat land än Sverige. Därför har Socialstyrelsen även tittat på ett antal läkarutbildningar i Europa.
Rumänien är ett av de fyra vanligaste länderna för svenska läkarstudenter, tillsammans med Ungern, Polen, Danmark.
Den rumänska utbildningen innehåller en helt annan psykiatridel än den svenska
och omfattar bara 35 timmars undervisning. Fokus ligger på slutenvård och
enligt Socialstyrelsens intervjuer framkom det att journalföringen inte var
lika noggrann som i Sverige.
– Det är viktigt att huvudmännen [landstingen] kontrollerar att läkare med
utländsk utbildning har tillräckliga kunskaper om den svenska sjukvården
eftersom innehållet i utbildningarna kan variera mycket, säger utredaren
Katrin Ekström, i pressmeddelandet.
Dessa studenters kunskaper kan komma att behöva kompletteras, menar hon.
Rapporten har lämnats vidare till regeringen. Socialstyrelsen föreslår följande åtgärder:
Läkarutbildningarna måste utöka psykiatriundervisningen. Den måste motsvara vårdens behov ur ett befolkningsperspektiv eftersom allt fler svenskar, båda unga och gamla, uppger problem med psykisk ohälsa vid läkarbesök.
Dessutom vill Socialstyrelsen att landstingen noggrannare kontrollerar att läkare med utländsk utbildning har tillräckliga kunskaper om psykiatriska sjukdomar.
I dag ges läkarutbildning vid sex universitet: universiteten i Uppsala, Lund,
Göteborg, Linköping och Umeå samt Karolinska institutet i Stockholm.
Bolognaprocessen innebar en ny utbildnings- och examensordning som började
gälla 2007.
Det nya läkarprogrammet på Lunds universitet har nu sex veckors studier i
barn- och ungdomspsykiatri medan läkarutbildningen som startade före 2007
enbart har en veckas undervisning i ämnet.
På andra studieorter kan psykiatriämnet ha fått motsatt prioritet.
Varje lärosäte bestämmer på egen hand utbildningens innehåll inom ramen för
högskoleförordningens examensbeskrivning. Kursplanerna ser därför olika ut
vid olika universitet.
% är glada
% är likgiltiga