Cykelhandlaren Mikael Boman ger inte upp förrän han hittat en cykel som passar. Oavsett vilket behov som finns. Sydsvenskan bad fyra handikappidrottare i Malmö att testa några cyklar.
Det finns en cykel för var och en.
I alla fall har cykelhandlaren och den före detta elitcyklisten Mikael Boman i Malmö hittills aldrig gått bet.
Ett skadat ben, en förlamning eller en benprotes är inte skäl nog att sluta cykla, menar han.
Det är ingen slump att det finns en rullstolsramp som leder ända in i Mikael Bomans cykelaffär. I butiken, med det passande namnet Cykelkliniken, finns ungefär 16 000 produkter som kan användas för att bygga om och handikappanpassa cyklar. Det han inte har hemma skaffar han på sina många resor till Tyskland.
- Där har de erfarenhet av handikappanpassade hjälpmedel från två världskrig, säger han.
|
Ett orörligt ben, dålig balans eller knäproblem stoppar inte cykelkarriären. Med lite smarta knep kan cykeln byggas om och handikappanpassas. Foto: Mikael Anjou |
Mikael Bomans stora cykelintresse grundlades under karriären som tävlingscyklist. Vid sidan av drev han en liten cykelaffär.
En dag kom en kund som var under en och femtio lång.
- Kunden var inte intresserad att cykla omkring på en barncykel utan ville ha en vuxencykel.
Mikael Boman löste det genom att montera 24-tums hjul på en minicykel. Enkelt, lättcyklat och inte mycket dyrare än en vanlig cykel.
Sedan dess har ryktet om cykelhandlaren som har de mest underliga cyklar och tillbehör spridit sig.
Mikael Boman är fast övertygad om att de flesta som fått problem med kroppen ofta slutar cykla helt i onödan. Under årens lopp har han skaffat sig kunskap om funktionshinder och om medicinska problem som gör det svårt att röra sig helt normalt. Hans bakgrund som ergonom hjälper honom att förstå hur kroppen fungerar.
Annars finns alltid läkarboken att ta till.
- Det roligaste är när jag lyckas lösa något riktigt svårt och kunden blir nöjd, säger han.
I Mikael Bomans cykelstall finns mest standardcyklar som vem som helst kan cykla på. En cykel med lågt insteg skulle till exempel passa de flesta äldre människor som börjar få svårt att svinga benen över sadeln.
Vitsen med att handikappanpassa en vanlig cykel är att det oftast blir billigare än att importera en specialdesignad. För att hitta den ultimata lösningen för kunden försöker Mikael Boman ta reda på så mycket som möjligt om det specifika behovet. Sedan ger han olika alternativ på lösningar.
- Det kan behöva ändras både en och två gånger. Men till slut brukar jag hitta något som passar.
Kunden, påpekar han, får inte vara för ivrig. Precis som när man lär sig cykla för första gången i livet måste man träna.
Genom åren har han skaffat cyklar till personer med reumatism, som bara har ett ben, som skadat balanssinnet eller som har olika längd på benen.
Från rullator till cykel
En höjdpunkt var när en äldre kvinna kom in i affären med en rullator och cyklade ut på en lågramad, särskilt anpassad cykel för personer med balans-, knän- eller höftproblem.
Men den svåraste utmaningen var nog mannen som skulle få sin andra höft opererad.
- Då byggde jag en elmotor på en trehjuling som gjorde det möjligt för honom att både trampa och gasa, säger Mikael Boman belåtet.
Själv äger han tre cyklar, men trots det stora cykelintresset kör han moped eller motorcykel till jobbet.
- Fast det ska nog bli ändring på det. Snart, säger han.
FAKTA
FIFH
FIFH, Föreningen idrott för handikappade, är Malmös största handikappidrottsförening med cirka 800 medlemmar. Den vänder sig till rörelsehindrade, synskadade och utvecklingsstörda i alla åldrar. Det finns tolv olika idrotter att välja mellan och föreningen har flertalet idrottsskolor och motionsgrupper.
Varje år arrangerar FIFH världens största öppna handikappidrottstävling, Malmö Open, med omkring 2 000 deltagare från ett tjugofemtal nationer.
Sydsvenskans cykeltestare
Therése Dajcman, 35 år.
Funktionshinder: Ryggmärgsbrock, kan ej stå eller gå.
Sport: Tidigare bågskytte, nu motionsidrott.
Bästa reslutat: Delad 2:a plats i SM i bågskytte för icke funktionshindrade.
Testat: Rullstolscykel, så kallad handbike. Cirka 16 500 kronor.
Kommentar: Jättehäftigt! Jag har länge varit ute efter en sådan cykel, men de jag har tittat på har varit för dyra. Med den här får man upp farten rejält och jag kan röra mig på fler ställen. En härlig frihetskänsla. Nackdelen med den här är att jag inte kan ta med mig rullstolen. Men jag har hört talas om att lösningar finns.
Peter Nilsson, 29 år.
Funktionshinder: Cp-skada i båda benen och händerna. Har svårt att kliva av och på cykeln.
Sport: Bordtennis.
Bästa resultat: Bordtennis på motionsnivå.
Testat: Cykel med lågt insteg, höj- och sänkbar sadel, extra cykelstöd. 5 000-6 500 kronor beroende på tillbehör och antal växlar.
Kommentar: Det var länge sedan jag satt på en cykel. Med vissa justeringar kan jag definitivt tänka mig den här cykeln. Den känns väldigt bra.
Josefin Abrahamsson, 25 år.
Funktionshinder: Cp-skada i höger sida, kan gå och cykla men har problem med av- och påstigning. Svag/orörlig höger hand.
Sport: Bordtennis, med i handikapplandslaget.
Bästa resultat: Svensk mästarinna.
Testat: Cykel med lågt insteg och växel som passar hennes friska hand. 5 000-6 500 kronor beroende på tillbehör och antal växlar.
Kommentar: Kanonskön. Jag cyklar ju redan på en vanlig cykel men den här var klart lättare att stiga av och på. Ett handtag med stopp för den svaga handen så att den inte halkar av vore bra.
Dedjo Engmark, 33 år.
Funktionshinder: Polioskada i båda benen. Ena benet helt stelt. Kan inte cykla på vanlig cykel.
Sport: Kälkhockey, med i landslaget.
Bästa resultat: Brons i Paralympics 2002 samt i VM 2000 och 2004.
Testat: Rullstolscykel.
Kommentar: Anledningen till att jag vill ha en cykel är att min son börjar tycka att det går för sakta när jag är ute med rullstolen. Den här känns stabil, men det var lite svårt att hålla kurs. När man ska stanna måste man först stoppa farten och sedan bromsa med armarna. Cykeln är okej men för dyr.