Förhoppningen är att det sedan kommer ett vaccin som bromsar sjukdomsförloppet.
Stig-Åke Nilsson är 82 år och håller hjärnan i trim med kluriga korsord. Förra året bestämde han sig ändå för att kontrollera minnet på en vårdcentral i Malmö.
– Jag läste i tidningen om en granne som gjorde minnestest och tänkte att det ska jag också göra. Till 99,9 procent mår jag rätt så bra, även om ålderdomen börjar sätta in. Jag kör bil och kokar kaffe utan problem. Men när jag ser en gammal film får jag ofta fråga frugan vad skådespelaren heter, säger Stig-Åke Nilsson.
Han vilar i en säng på diagnostiskt centrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. På handens ovansida sitter en venflon instucken, ett litet plaströr där substansen flutemetamol strax ska sprutas in. Vätskan har tillverkats samma förmiddag och skickats med lastbil från Danmark. Den innehåller ett radioaktivt ämne som bara kan användas i några timmar.
När flutemetamol kommer in i blodet söker den sig till amyloid, ett protein som klumpar ihop sig och bildar plack i hjärnan hos personer med demenssjukdomen alzheimer.
Med hjälp av en så kallad pet-kamera kan man se var i hjärnan placken finns och i vilken mängd. På så vis hoppas forskarna att de kan upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede – långt innan patienten har fått symptom.
– Hjärnan har en överkapacitet, men för mycket amyloid äter på reserverna och tjugo år senare upptäcker man minnesproblem. Sedan sprider det sig till andra områden, man får svårt att läsa, räkna och orientera sig. Till sist är hela hjärnan påverkad, säger professor Lennart Minthon.
Han är chef för Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus där flera forskningsstudier pågår kring alzheimer. Några av dem är i slutfasen och handlar om vaccinering för att bromsa eller förhindra alzheimer.
I den här studien ingår trehundra patienter från Malmö, Lund och Ängelholm. De har sökt för lätta minnesproblem och ungefär hälften av dem blir förmodligen friskförklarade.
– Nu har vi ytterligare ett redskap för att hitta dem som utvecklar alzheimer och ställa en säker diagnos. Om man ser förändringar i ryggmärgsvätskan och hjärnan kan vi i vissa fall gå vidare med vaccinationer. Om fem sex år hoppas jag att de får en skräddarsydd behandling, säger Lennart Minthon.
Substansen flutemetamol, från tillverkaren GE Healthcare, har prövats på patienter i flera länder, men är inte godkänd som läkemedel ännu.
Stig-Åke Nilsson är den första patienten som blir undersökt med metoden i Malmö. Avdelningschefen Ing-Marie Herlöfsson ser till att hans huvud ligger på exakt rätt ställe i maskinen. Undersökningen tar ungefär en halvtimme, betydligt mindre än den magnetröntgen han redan har varit med om.
– Då fick jag ligga blickstilla i kanonröret i en timme. Jag lyssnade på dansmusik för att det skulle gå lättare. Det var tur att jag inte hade klaustrofobi, säger Stig-Åke Nilsson.
Nu ska fyra patienter i veckan få sina hjärnor undersökta i forskningsprojektet som pågår i flera år.
– Jag tror vi så småningom kommer att se alzheimers-patienter som har varierande förändringar av hjärnan. Kanske är det så att alzheimer egentligen är flera olika sjukdomar. Då kan patienterna behöva olika former av behandling, säger Lennart Minthon.