Under tiden hoppas Unicef att impregnerade myggnät ska pressa ner dödstalen.
– Myggnäten spelar en oerhört viktig roll i kampen mot malaria. Med dem kan
man komma långt, säger professor Mats Wahlgren, expert på parasitsjukdomar
vid Karolinska institutet.
Klicka för att göra grafiken större
En
rapport från FN:s barnfond, Unicef och Världshälsoorganisationen visar att
han har rätt. De tjugo länderna söder om Sahara har gjort stora framsteg i
kampen mot den smittbärande myggan.
I sexton länder har antalet barn som sover under myggnät trefaldigats sedan
2000. I Gambia har i dag vartannat barn myggnät och i länder som ökat
användningen av nät har antalet döda halverats.
Trots att produktionen av nät fördubblats från trettio miljoner 2004 är det
en bra bit kvar till Unicef:s mål att 60 procent av alla barn och gravida
kvinnor i malariaområden ska sova under impregnerade myggnät.
Bara i Etiopien har arton miljoner myggnät delats ut under de senaste två
åren samtidigt som produktionen nu höjs ytterligare.
– Men det finns ett stort problem. Impregneringen som stöter bort myggorna
verkar bara i ett år. Vad gör man sen? säger Mats Wahlgren som understryker
att det dessutom är svårt att skydda alla i familjerna mot de förödande
myggsticken.
Trots att så många barn dör i malaria får allt färre smittade livräddande
mediciner. Orsaken är att de gamla, och billiga, fungerar allt sämre
eftersom malariaparasiterna blivit resistenta.
I dag finns det nya dyrare och mer effektiva läkemedel men de har i
praktiken ännu inte ersatt de gamla även om priserna är på väg ner.
– Fortfarande är det bara en minoritet av barnen som får de bästa
antimalariamedicinerna, sa doktor Peter Salama vid FN:s barnfond nyligen
till den brittiska nyhetsbyrån BBC.
Och ett malariavaccin dröjer.
– Ja, minst fyra-fem år, säger Mats Wahlgren. Den första positiva studien
gjordes i Mocambique 2004 med en uppföljning 2005. För några veckor sedan
kom en utvidgad studie som pekade i samma riktning. Nästa höst planeras den
första större studien som omfattar fler barn.
Men utvecklingen går långsamt trots att tredje världen dignar under
sjukdomsbördan. Av kommersiella skäl har läkemedelsbolagen hittills varit
mindre intresserade av tredje världen där malaria, sömnsjuka och snäckfeber
hamnat i skuggan av den rika världens sjukdomar.
Medicintidskriften The Lancet presenterade för några år sedan en lista över
de drygt 1500 mediciner som godkänts i USA under de senaste trettio åren. Av
dem var 21 (!) riktade mot så kallade bortglömda sjukdomar.
Men privata mångmiljardprojekt är nu på väg att ändra hälsoutvecklingen.
– Bill Gates är som donator en viktig person, menar Mats Wahlgren, inte bara
ekonomiskt, utan även politiskt. Han har satt ”de fattigas sjukdom” på
kartan.
Hittills har Bill and Melinda Gates Foundation delat ut 75 miljarder kronor,
bland annat till projektet med malariavaccin. Och mer ska det bli. Under de
kommande femtio åren ska ytterligare 350 miljarder satsas på insatser som
lindrar sjukdom i de fattigaste länderna.
Dessutom har investeraren Warren Buffet plöjt ner sin förmögenhet, 250
miljarder kronor, i Gates stiftelse och med 500 miljarder kronor kan de
privata donatorerna snart konkurrera med läkemedelsbolagens
forskningsbudgetar.
Kanske kan utvecklingen bidra till ett ökat intresse från industrin. Tecken
tyder på det. I dag bidrar bolagen med bland annat forskare, pengar och
studier av egna patent.
Och vid horisonten hägrar FN:s sjätte milleniemål: att spridningen av
hiv/aids, malaria och tuberkulos ska ha stoppats helt till 2015.
Under tiden fortsätter barnen i Afrika att dö.